Samverkan på riktigt

”En vänlig grönskas rika dräkt. Har smyckat dal och ängar. Nu smeker vindens ljumma fläkt De fagra örtesängar, Och solens ljus Och lundens sus Och vägens sorl bland viden. Förkunna sommartiden”. Ja, så borde det vara mitt i den svenska sommarens själ. Men nu har det varit en period av torka där våra jordar förtvivlar med alla konsekvenser som följer av detta. Och alla de bränder som grasserar över riket, där kanske den mäktigaste/farligaste har oss i ett så bastant järngrepp – branden runt Ljusdal.

Följer vad som sker, vilka enorma insatser som görs. Kampen att rädda det som räddas går. Dör vardagens hjältar är så många som fightas. Mot den gemensamma fienden. Med alla till buds stående medel. Där krafterna inte går berätta om – de är än kraftigare, hemskare. Och där hjälpen måste också komma från luften. Inte genom vinden, den drar elden vidare, utan genom regn. Det regn som aldrig verkar komma. Och så med helikoptrar och flygplan som kan bära stora vattenmängder.

Försvaret egna helikoptrar i stort sett stående. Går inte beordra ut personalen utifrån gällande fackliga avtal! Det skiter branden uppenbart i. Som hämtat ur Grönköpings veckoblad.

Norge bistår med ett antal helikoptrar, liksom nu Tyskland med två stycken. Två av EUs Italien registrerade vattenbombningsflygplan äntligen rekryterade. Sent omsider. Frankrike nu lovat skicka in två egna med samma slagstyrka. Liksom att Litauen skickar hit sitt flygplan. Med andra ord upptrappas flygstriden för att befria oss för de öppna lågorna som bara i Ljusdalsområdet för tillfället handlar om 10.000 ha.

Sverige – ett skogsrikt land. Gävleborg, landets skogrikaste län. Men helt rena från egna vattenbombande flygplan. De som kan ta 6.000-7.000 liter per tankning. Tankning som sker över öppna sjöar i en hastighet av 130 km/timmen. En helikopter kan ta en tiondel så stor vattenlast. Sveriges beredskap är god. Sägs ibland. Men många torde tvivla. Brinner ju inte alltid – säger vissa. Men när det brinner handlar det om snabbhet, effektivitet och trimmade resurser. Årets bränder är gigantiska också för plånboken.

Alla vet att preventivt arbete alltid är lönsamt. Kanske det här handlade om ett blixtnedslag. Men det handlar i så fall om att upptäcka bränderna snabbt. Och därmed kunna slå ut dem. Det som är det effektivaste sättet att begränsa uppkomna bränder. Blir säkert en ny ”västmanländsk” utvärdering. Sedan återstår frågan vad vi i praktiken tagit för lärdom!

Evakueringar, förtvivlan, gråt, uppgivenhet. Människors reaktioner olika men väldigt kraftfulla. Då känns det närmast ömkligt när vissa personer försöker nyttja den uppkomna situationen för att söka billiga politiska poäng. Den självklara frågan; Hur lågt får man sjunka? Utvärderingen av regeringens insatser liksom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps insatser får faktiskt utvärderas först efter att bränderna är bekämpade. Det är allvar nu.  

Nu fordras samverkan, samhällets kraftfulla insatser. Samordning. Gäller även oss som klarat oss undan. Nästa gång kan det mycket väl gälla vårt område. Ingen är säker. Räddningstjänsten – den professionella enhet som i dylika lägen helt ut måste få nyttja samhällets och civilsamhällets samlade resurser.  

Söker mina nära källor i den utsatta kommunen. Björn och Sören givetvis. Sören ger mig sina kommentarer vilket jag själv uppskattar. Delaktighet är något som är bra för oss alla, oavsett i vilken situation man befinner sig i.

Icke idag utsatta områden. Nedringda av personer som känner, eller tror sig känna röklukt. Alla dessa anmälningar som strömmar in måste var och en följas upp. Anmälningar som kommer trots att radion ständigt uppdaterar att vi även i våra områden kommer känna av röklukten från Hälsingland. Ibland kunde det vara bra att det som kommer in i öronen också når hjärnan. Kan kopplas samman. Men ofta(-st) tydligen icke.  

Förmiddagen i Gysinge. Vilken mäktig ort! Vars storhet inte alls tas tillvara på. Eldsjälar finns ibland. Men eldsjälar som också har hundraprocentig kompetens finns det inte alltid till hands. Idag stolt och förhoppningsfull genom att få ledsaga den formen av storhet genom just Gysinge. Tänk om – då skulle jag bli glad, stolt + så mycket mera.

Ambitionen att göra varandra bättre. Lyfts fram som en form av ledstjärna. Men från visst håll, ett ständigt pågående ifrågasättande som knappast är det förra. Men också det ett ställningstagande. Med sin negativa tydlighet. Spegel, spegel på väggen där…..

Blev en dag med mycket av samtal. Flera av dem oerhört intressanta och för mig lärorika. Och som vanligt denna tid – blandat med diverse nedsänkningar i den varma Storsjön. Än så länge utan alger – men de lär väl komma – de också.

God kväll. Inte mycket till insats. Men ändå rofyllt få agera kyrkvärd. Musik i sommarkvällen. Temat i kyrkan med musiker som kvalificerat kunde nyttja blockflöjt och nyckelharpa. Klassisk musik när den framförs 100% professionellt.

Sovrum i söderläge, en trappa upp, direkt under plåttak. Bara skylla sig själv. Har blivit ett stort antal nätter i ren sauna miljö. Ikväll också något ledsamt. Katta varit borta sedan igår kväll. Min klara förhoppning att…..