söndag 29 juli 2018

Mera regn


Har väl aldrig känt så här förut. Att det finns en stark längtan till en regnig sommar. Men nu var det nog en önskan för oss alla. Att vi skulle få en intensiv rotblöta. Och det var ju precis så som de tjugo millimetrarna hälldes ned igår. Fortsättningen under söndagen var också den välkommen. Något mindre då det här med mullrande och blixtnedslag än under gårdagen. Ändå nedslag som utlöste bränder. När det kommer nära så reagerar man starkare. För nedslag blev det ju även i Årsunda. Villa i Trösken uppenbart utsatt. Det positiva – ingen skadad och skadorna på byggnaden kanske också är begränsade.

Avgörande för kampen mot skogsbränderna. Det som är så oerhört positivt med det kraftfulla regnandet. Nu har bränderna i Ljusdal blivit hanterbara. Inget behov längre av vattenbombning med hjälp av flygplan. Nu övergår arbetet till en mer aktiv bekämpning av eldhärden från marknivå. Inte bara som försvarare av brandlinjer, utan offensiva insatser in i de utsatta skogarna. 

I morgon bitti. En spännande informationsstund från Sören. Vad har hänt, hur hände det, hade det gått göra på något annat sätt, hur skedde mobiliseringen. Och kan det här gå tillbaka in i tidigare rutiner. Hur påverkas samhället, individer och tryggheten.

Det där som det funnits så många funderingar bakom, planering inför. Från det par som jag skulle få sammanföra med ringar under dagen. De hade efter mycket funderande valt en speciell plats i Stadsparken. Just deras utvalda plats. Men så fick allt planeras om – så där hastigt och mindre lustigt. Fast jag kände ändå att vi fick ihop vigseln på ett bra och minnesvärt sätt. Det som räknas.

Vinkade av Nils-Olov och Simone för denna gång. Utgår från att jag får återkoppling från det ”projekt” jag har med honom. Handlar om att knyta ihop trådarna snarast. Har tydligt markerat de datum som jag skulle kunna biträda runt.

Klart jag gärna skulle vilja hålla i, dra runt. Men nu är hon istället i Visby den här veckan. Så fick trösta mig/glädja mig istället med den härliga bild som kom under kvällen. Liten tjej men så strålande glad och nöjd med tillvaron. Garanti; det kommer vara många som tävlar i att skämma bort henne.

En och en halv vecka nu. Sedan Katta försvann. Blev en cykelfärd i annan riktning mot tidigare. Enorm chansning. Men ingen katt över huvud taget. Däremot kontakt med flera som nyligen blivit av med sina katter. Gerd till och med tappat sina båda. Mot detta Linas kontakt med katt spå damen som förklarade hur hon vandrat iväg. Tänkvärt – men hade nog kunnat passa överallt. Oavsett var man bor. Det rimliga är väl ändå att något djur tagit för sig. Hemskt och något jag inte vill tänka in. Men sanningen kan vara brutal.

Avslutade kvällen med Maria Lang. Dagmar Langes bok håller fortfarande – med råge. 50-tals miljö som skänker vissa minnen.   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar