tisdag 17 juli 2018

Förtroende - på riktigt


När det kokar kan man ta av kastrullen. Men när kroppen fullkomligt kokar – då går ju inte det. Har tagit så många dopp nu så det motsvarar kanske tio ordinarie år. 60 meter ned till stranden, lägger ifrån mig badlakanet och sedan vad ut så pass långt att det går att fläka sig framåt. Så härligt omfamnad av vätan som trots sin varma temperatur kyler av så fantastiskt. Naturligt inslag i vardagen. Fungerar vandra ned lite då och då. Utan att ha planerat, utan att behöva köra bil. Utan att ta med vare sig plånbok eller förtäring. Bara vara. Det som gör skillnad.

Tidig morgon. Rekommenderas Fotåpia. Tar så varligt hand om ens fötter. Känns långt in i hjärtat. Bara sätta upp ny tid. Och givetvis boka det för mamma också. Hon har definitivt samma uppfattning. Fötter – inte bara något man stoppar ned i skorna. Ska vårdas de också. Så skönt!

Tiden på jorden är olika lång. Påminns varje dag bara genom att ögna igenom tidningarnas dödsannonser. Ibland förtroendet att vara officiant vid högtiden. Då gäller det vara förberedd och göra sitt allra bästa, så stunden blir minnesvärd för alla som nu går vidare. Blev antal timmar idag i sorgehuset. Men blir aldrig en belastning, utan växer av att få vara en del i detta. Tacksam för visad öppenhet.

Ny planering för morgondagen. Tacksam för att jag får hämta tandläkaren så att hon gör sin insats med mamma på boendet. Istället för att ta ut mamma i värmen och köra henne med sjukresa till tandläkarbesöket. Omplanering i tid också. Men gör det väldigt gärna så at saker och ting kan fixas på mer funktionellt sätt. För givetvis behöver hon tänder. Självklart. Och nu får de helt enkelt inte slarvas bort igen.

Lite insats i Österbor. Taket så klart. Men ändå fattades det antal kvadratmeter när arbetet upphörde ikväll. Dock en enhet färdigställd. Nu måste Jon göra sin insats så kan det fortsätta med en bit av golvläggningen. Plus givetvis det första fönstret som ska bytas ut. De har mycket kvar att göra innan det här nya rummet är färdigställt. Men på god väg. Ett nytt verkligt stort kök skapat!

Borde givetvis tagit en lång promenad, eller försökt med lite löpning. Nu blev det istället försök med ingenting. Går ju inte skylla på värmen. För på sena kvällskvisten så är förutsättningarna ypperliga. Lite för enkelt låta latheten vinna.

Lite förstrött ser jag att det finns personer som tänker annonsera sig fram till röster. Borde väl vara lite enkelt att gina över kurvorna. Borde vara det man gör som räknas. Alla saliga på sin tro.               

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar