Ny väntan

Klart man antar erbjudandet när man blir uppbjuden. När någon utmanar kring tydlighet är det självklart ställa upp. Sent hem från Gotland igår, sent i säng igår. För den avtalade frukosten på Marangoni klockan 07.00. Svarar jag ok så är det klart jag kommer. Om jag skulle ha fått förhinder så meddelar jag. Hederssak. Men här? Satte mig ned från 07.00 till 08.30. Köpte min frukost givetvis och fick ta del av samtal - men med helt andra. Kändes något snopet. Eller kan det handla om kontot helt nonchalant? Också det här ett tydligt varumärkesbyggande. Det samtalet till stor del skulle handla om.

Stillade missnöjet med samtal runt borden av personer med funderingar och idéer. En del missnöje pulserade fram. Samtidigt känns det bra möta personer som har åsikter och även delar med sig runt dem. Fick avsluta den långa frukosten med en mäktig tårta. Så där tidig morgon. Rena choklad bomben.

Fick till en förmiddag där uppe vid det egna skrivbordet. Märktes att många tydligen dragit iväg på semestrar. Visste ganska klart vilka som skulle jobba. Oftast samma personer som tar de där sena semestrarna.

Upplevde det själv. Åkte och hälsade på. Märks så tydligt när en protes är borta. Fortfarande omöjligt förstå. Torde vara ganska ofta det finns proteser i den här åldern. Och att den då försvann i soporna efter en måltid. Kan ju egentligen inte hända. Ändå hände det!

Vet fortfarande inte hur vi ska lyckas få till en tjänstgörande tandläkare – mitt i semestertider. Lade den fortsatta jakten på min syster. Lyckas hon så kommer det ändå bli ett väldigt långt tidsperspektiv. Och hur påverkar det här pratet, maten, livskvaliteten?

Ligger nere med den där livliga mailväxlingen. Visar väl i sig själv på semestertider. Inte ens rapporter från vårt råd,  som arbetar ideellt på sjukhuset i norra landskapet. Och skall så göra ytterligare en vecka. Enormt starka drivkrafter. Tidigare år en vecka, nu två veckor, nästa år tre veckor…..?

Så ojämnt, som det växer. Men halva gräsmattan fick jag i varje fall snygga till med gräsklipparen. Och plockade fram de där brädorna till den allt mer ruttnande entrén.  

Dramat i Thailand fortsätter. Fortfarande ingen möjlighet få ut det unga fotbollslaget från de underjordiska gångarna. Idag rapport att en av de dykare som gör allt för att biträda istället nu avlidit. Gruppen finns där inne i djupet men räddningsaktionerna verkar oerhört komplicerade.

Annat drama. I samma by, i England dock. Ryskt nervgift. Nu ser England fram mot biträde från Europeiska Unionen. Samma som man nu söker få hjälp från.

Utan sin storstjärna fick Uruguay kapitulera mot Frankrike. Nästa fight för kvällen var Belgien vs Brasilien. Mycket Van i de belgiska tröjorna. Betydligt mindre i Almedalen. Van der Busch – eller likartat. Kanske det sista framträdandet. Fordras mycket, väldigt mycket – av underverk.  Så lyder livets ord.