Mörk afton

 

Att vara fantast. Ha allra högsta intresse av. Påverkas så starkt av att hälsan nästan sätts på spel. Lidelsen är så himla starkt för Brynäs Hockey att det påverkar mig starkt, nästan året runt. Och i vissa lägen till och med må lite dåligt utav. Idag en helt avgörande match. Vandra vidare eller ej. To be or not to be. Kändes närmast som en form av befrielse att slippa återfalla till ungdomssynden och igen bli nagelbitare. Avstod kolla in efter besked om 1 mot 1. Och när jag äntligen kom hem var resultatet 2 – 2. Fanns hopp. Fanns så många möjligheter. Men så hamnade Scott på fel position. Som back och missade boxa ut motståndarforwarden som lyckades styra in tredje pucken. Fortsatt tryck och utvisning med sig. Trots 6 spelare mot 4 så fick Örebro in fyran. Good night och säsongen slut! Blir en lång silly season. Med förhoppning at något bättre kan skapas. Kan byggas upp.

Hem sent. Redan börjat och Slisk stadion Polen. Avgörande. Ett lag vidare till VM. Det andra utslaget. Såg så bra ut. Men inga mål medan Polen gjorde två. Kändes så himla onödigt. Gick inte svensk väg över huvud taget. Inte ikväll. Och även här good night. Utslagna inför stundande VM. Lång, lång väg till nästa turnering mot massor av kvalmatcher. Nu när det var så himla upplagt. Antal spelare för gamla at satsa på. Och det blir ju definitivt ny förbundskapten. Men vilken? Svensk eller utländsk? Där ligger spänningen. Inte bland de dryga 30 nationerna som nu får mäta krafterna mot varandra i Qatar. Blir följa giganternas turnering utan att behöva vara så nervös. Gäller ju försöka hitta någon form av positivt i resultatet. Men givetvis väldigt krystat.

Kvällens egna formella möte kommer följa mig under väldigt lång tid. Insåg redan före att ämnet var viktigt. Att jag egentligen saknade kompetens och borde lämna skeppet. Men insåg ganska fort att alla andra också satt i precis samma båt. Nöjdheten månne kring att det gick få dit antal att satser som möjligen öppnade ärendet och kan bidra till att det hela kan bäras framåt i någon konstruktiv riktning.

Oavsett stämning. Dagen i övrigt. Klart jag säger vad jag tycker. Och speciellt när jag är övertygad att jag har saker och ting bakom mig som motiverar ställningstagande. Kändes så tydligt i luften. Klart jag undrar vem som var den vuxne i rummet. Samtidigt tydligt att jag inte blott kan lyfta. Utan det finns sprickor i varje person. Ingen är felfri. Behöver inte alls vända mig om. Överlåter det till osäkerheten.

Inser at jag inge hinner förbereda mg till onsdagen. Får istället ta bollen på uppstuds. Finns några frågor det blir omöjligt sitta stilla på. Kort natt, tidig morgon, så är förutsättningarna.