Att vara fantast. Ha allra
högsta intresse av. Påverkas så starkt av att hälsan nästan sätts på spel.
Lidelsen är så himla starkt för Brynäs Hockey att det påverkar mig starkt,
nästan året runt. Och i vissa lägen till och med må lite dåligt utav. Idag en
helt avgörande match. Vandra vidare eller ej. To be or not to be. Kändes
närmast som en form av befrielse att slippa återfalla till ungdomssynden och
igen bli nagelbitare. Avstod kolla in efter besked om 1 mot 1. Och när jag
äntligen kom hem var resultatet 2 – 2. Fanns hopp. Fanns så många möjligheter.
Men så hamnade Scott på fel position. Som back och missade boxa ut
motståndarforwarden som lyckades styra in tredje pucken. Fortsatt tryck och
utvisning med sig. Trots 6 spelare mot 4 så fick Örebro in fyran. Good night
och säsongen slut! Blir en lång silly season. Med förhoppning at något bättre
kan skapas. Kan byggas upp.
Hem sent. Redan börjat och
Slisk stadion Polen. Avgörande. Ett lag vidare till VM. Det andra utslaget. Såg
så bra ut. Men inga mål medan Polen gjorde två. Kändes så himla onödigt. Gick
inte svensk väg över huvud taget. Inte ikväll. Och även här good night.
Utslagna inför stundande VM. Lång, lång väg till nästa turnering mot massor av
kvalmatcher. Nu när det var så himla upplagt. Antal spelare för gamla at satsa
på. Och det blir ju definitivt ny förbundskapten. Men vilken? Svensk eller
utländsk? Där ligger spänningen. Inte bland de dryga 30 nationerna som nu får mäta
krafterna mot varandra i Qatar. Blir följa giganternas turnering utan att
behöva vara så nervös. Gäller ju försöka hitta någon form av positivt i
resultatet. Men givetvis väldigt krystat.
Kvällens egna formella möte
kommer följa mig under väldigt lång tid. Insåg redan före att ämnet var
viktigt. Att jag egentligen saknade kompetens och borde lämna skeppet. Men
insåg ganska fort att alla andra också satt i precis samma båt. Nöjdheten månne
kring att det gick få dit antal att satser som möjligen öppnade ärendet och kan
bidra till att det hela kan bäras framåt i någon konstruktiv riktning.
Oavsett stämning. Dagen i
övrigt. Klart jag säger vad jag tycker. Och speciellt när jag är övertygad att
jag har saker och ting bakom mig som motiverar ställningstagande. Kändes så
tydligt i luften. Klart jag undrar vem som var den vuxne i rummet. Samtidigt
tydligt att jag inte blott kan lyfta. Utan det finns sprickor i varje person.
Ingen är felfri. Behöver inte alls vända mig om. Överlåter det till
osäkerheten.
Inser at jag inge hinner
förbereda mg till onsdagen. Får istället ta bollen på uppstuds. Finns några
frågor det blir omöjligt sitta stilla på. Kort natt, tidig morgon, så är
förutsättningarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar