Att
göra allting baklänges. Eller göra precis tvärtemot det invanda. Det vissa
saker har verkligen fastnat som en form av obligatorium. Varje sommar. Alltid
resa i den där riktningen österut. Alltid mer eller mindre provisoriskt boende.
Lite grann av lågbudget. Men alltid minnesvärt. Nya bekantskaper, nya ämnen med
speciell inriktning. Vissa företag som utmärker sig väldigt positivt, liksom
kommuner, regioner och till och med politiska partier. Samtal att ta, dialoger,
argumentationer. Vissa bekantskaper uppbyggda för som det känns livet ut.
Men i år mycket annorlunda.
Medan arrangemanget slutbyggs, säkerhetsklassas – då vänder jag hemöver. För
det är ju nu som Almedalsveckan i Visby börjar. Efter uppehållet för Covid
situationen.
Varit antal dagar i
Per-Ewert & Linas lägenhet. Mitt i Visby. Absolut i en av de hus som fanns
där när muren skapades. För den kom ju upp först under 1200 talet. 42
kvadratmeter helt ok och historiens vingslag bidrar skapa det Gute unika. Varmt
var det också – inte i lägenheten men väl väderleken som var i sitt esse. Inget
badande. Finns ju en 2,2 km lång sandstrand hemmavid och då finns det väl ingen
annan beach som kan konkurrera.
En gång per dag. Promenad
runt hela den där världsklassade muren. Backar har det nog alltid varit – men känner
ju av dem mera nu. Kanske åldern förklarar uppenbarelsen. Eller om det är något
för Börje ta hand om. Igen. Utan tabata träningarna hade det nog varit än mer
jobbigt.
Kul vandra runt och minnas.
Har ju varit där och där. Men också där och där. Plus på så många andra
ställen. Förstår att jag verkligen varit med på så många Almedalsuppenbarelser.
Vissa människors personligheter har formligen etsat fast sig i hjärnkontoret.
Fast idag så oerhört
trevlig morgon. Hoppa upp före sex snåret och kör på för fullt var ju uppenbart.
För färjan lämnade redan 08.00 och ville vara där i god tid. Taxade in 07.15
med bilen. Och då hade det blivit frukost, städning, packning, bubba upp för
den där långa backen. Inte utan rejält mycket svettning.
Värme på annat sätt. Dels
ta del av uppenbarelsen just denna stund i Paris. Läser in – extremt varmt.
Inte en dag vandra upp till Eiffeltornets topp. Då fordras extrem kondition.
Dels också ta del av planerad resa till Toscana. Inte alla som är delägare i en
italiensk vingård. Blott gratulera och inse hur värmen genomströmmar allt med
sin helhet.
GPS. God tillgång när det
handlade om att ta sig igenom centrala Stockholm och nå Åkersberga. Allt
minuter så viktiga. Fanns ju tre flickor där borta. Ilse, Leonie & Lou. Saknaden
varit oerhört stor. Blev några timmer tillsammans. Sådana tillfällen kommer
aldrig glömmas bort.
Väntan förstås. Han har
byggt upp enormt stor vänskap. Och än större betydelse. Sixten i hög ära.
Katten som verkligen är den stora personligheten. Får vänta in natten med förhoppning
att han kommer in och hälsar på. Mycket varmt välkommen. Har ju skötts om på
annat sätt när vi varit bortresta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar