Brännboll och glädje

 

Fordras verkligen mycket för att arrangera. En brännbollsturnering för cirka femtio personer. Inkluderar bål och lite tilltugg. Samtidigt roligt uppdrag. Förutsättningarna helt lysande med den omedelbara närheten till eget boende. Men så var det ju detta med väderlek förstås. Och det är ju blott de senare dagarna som regnet drivit in. Tillsammans med en försommaren betraktat, väldigt kall period.

Förutsett regn, dessutom rejäl blåst. Inte helt enkelt sköta planeringen så den blir optimal. Och inte helt säker hur numerären skulle se ut. Riktig risk för manfall- men med högst kvinnligt uttryck. Visst föll män vid tävlingen – men kvinnor än mera. I kampen för sina lag – dit de placerats in.

Brännbollskampen startade först vidd 15.00. Uppehåll, men kallt ändå. Lite hann jag med och kikade på antal drabbningar. Så många bekanta. Och sådan trevlig stämning. Samtalsbasen fick urplockat dubbelgarage utgöra. Men matchspelet givetvis på den gröna ytan. Alla uppdelade lag utrustade med namn. Utifrån attiraljer. Mustascher, hattar, lösnäsor som exempel. Och mycken glädje, mycket bjuda-på-sig-själv.

Skuffelsen. Trodde vi skulle ha hand om såväl Lou som Ilse. Men icke. Trodde vi skulle ha hand om Leonie. Men icke. Och givetvis hade de det bra – där de var. Men hade alla dagar i veckan tagit mig an utmaningarna. Blickar framåt och ser att de dagarna kommer, ligger inte så långt borta.

Blev mycket pizza för Shiyar med medarbetare få fram för de här brännbollsdeltagarna. Som gemensam middag, tillsammans med ljudliga ölflaskor. Olika former av transporter, taxi, vattenskotrar, cyklar. Men cykla efter väg 272 är att göra det med livet som insats. Utifrån antal cyklande, utifrån Storsjöns betydelse för hela staden – då är det märkligt att vi inte mycket mera aktivt lobbat oss fram till en naturlig lösning. Skriva i ett dokument är allt annat än aktivt lobbande.

Kanske Tomas Ledin är den som trycker på främst med sin nykomponerade låt Så långt uti på landet. En låt med berättelsen om bland annat cyklingen på väg 272 mot Storsjön.

Det blev en hel del skador. Korta rusher. Ta i. Annorlunda. Många var det som linkade omkring med dragna bakmuskulaturer. Men glädje i alla fall. Kände hela tiden glädjen och värmen från så många positiva personer. Gott träffa Anders & Karin igen. Hade ju äran få förrätta deras vigsel. Och nu hemmavid återigen. Vinterns plats blir mellan Brynäs stolpar. Klart mitt eget intresse kommer öka ännu mera – om möjligt.

Korta natten med hemkomst från Death Metal klockan 0300 och ändå hyfsad tidig morgon borde ha kompletterats med mera sömn. Men ville ju inte missa morgonens tabata träff. Genomförde timmen med lite annorlunda upplägg. Återigen konstaterande hur viktig den är för mig själv.  

EM fotbollen för damer. Nu utslagna ur turneringen; Norge, Finland och Danmark. Sverige hänger dock sig kvar. Åtminstone till i morgon kväll. Sanningens ögonblick när man ska upp i avgörande gruppspels drabbning mot Portugal. Hela Norden samstämmigt; Sveriges sak är vår.