Always look at the bright
side of life. Inte alls en dålig inställning. Men inte alltid så självklart.
Mycket handlar om den enskilde. Men också en hel del om omgivningen. Livet
slingrar sig framåt. Ups and downs. Som en del av vardagen. Om det bara skulle
gå uppåt – eller tvärt om. Då möjligen svårt vara nyfiken på morgondagen.
Samtidigt det där om
sociala varelser. Betydelsen att vara tillsammans. Viljan att bidra. Såväl
glädja som stötta. I sportens värld; medgångsspelare eller lagspelare. Vet
egentligen inte vilka som är i flertal. Varje situation, varje dag – lärdomar.
Och människor sorteras genom sitt eget handlande.
Många glädjeämnen idag –
också. Men utan tvekan telefonsamtalet från Jenny. Kunskap, kompetens, medmänsklighet,
empati, förståelse. Och mycket annat positivt blandat i en och samma person. Sätter
också tummen på alla de andra som har ett helt annat beteende. Eller
kompetensbrist i det självklara att vara människa. Inget bli förbannad över.
Blott konstatera. Utslängda tomma ord utan mening. Tomma skal utan innehåll.
Lärt mig oerhört mycket. Självgoda människor skulle drunkna i duschen av sin
egen högtravande näsföring.
Klart jag svarar på frågor.
Oavsett från vem och när. Nu ska skolan och dess resultat tydligen
ifrågasättas. Tre frågor utsända. Totade till svaren tidig förmiddag. Och
levererade då tidningen säkert hade tryckningstid. Bra eller dåligt svar? Men
hundraprocentigt ärligt. Saker och ting har oftast så mycket med innehåll att
göra. Många saker. Fast det gemensamma kretsar runt ledarskapet. Det
närvarande, synliga, deltagande. Den som svävar iväg i konferenser och inte är
den synliga pusselbiten som vågar stå där med full delaktighet. Den bidrar lika
mycket som att bygga ett hus med snömos. Föredöme, givetvis alltid Rune.
Mycket var det på programmet.
Långt upp på dagordningen den långa stärkande promenaden. Som jag själv borde
ha tagit. När utrymme då fanns. Men så försvann det och pulsträning,
konditionsträning – eller blott rörelse – upplöstes i intet. Måste finnas
möjlighet ta tillbaka – någon gång.
Vissa saker, värdefulla.
Andra delar mer tveksamma för egen del. Men absolut inte bortkastat.
Eftermiddagens teams möte med Stockholm Business Alliance. Organisation, hur
man arbetar. Allt för att stärka företagandet och företagandets villkor. Mycket
nämndes, mycket redovisades. Men det absolut viktigaste – kulturen. Och just
kulturförändringar, ett mycket svårt uppdrag. Måste genomsyra såväl hela den
politiska apparaten som tjänstemannadito. Det självklara är inte alltid
självklart. Samtal, samarbete, öppna processer. Redan när ett ärende börjar. Varför
köra i diket när det självklara är så – just – självklart. Vill, hoppas, tror,
att jag kan få till en uppföljande analys, samtal med compadre kring intryck.
Först då blir eftermiddagens program än mer minnesvärt och utvecklande.
Kvällsprogrammet. En
ynnest. Få vara med och glädjas tillsammans med så många som arbetat hos oss 25
år, respektive de som avslutar sitt yrkesverksamma liv med tagen pension. God
mat och trevlig underhållning med Per Persson och hans nya pack.
Missade givetvis Brynäs
Hockey. Men kunde se reprisen på C More. Nattetid. Två poäng är trots allt
dubbelt så många som ett. Fast tre hade varit än trevligare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar