Strålande dag

Rullar vidare, dag efter annan. Möjligheternas dag som ständigt överträffar varandra. Finns egentligen inga begränsningar. Utan det är de vi själva sätter. När vi begränsar möjligheterna. Som att finnas i ett fiskestim och veta at allt är möjligt men allt kan inte bärgas. Och det är i sig inga förluster. Klart enklast jaga i en grupp som har såväl kompetenser men som också kan fungera i realiteten. Och så var det detta med ledarskapet! Som faktiskt oftast är den största begränsningen.

Underbar sommardag idag – igen. Hade ju förmiddagen till förfogande och trodde den skulle vara tillräckligt lång för att hinna med såväl det ena som det andra. Men tji. Och samtidigt så kändes det mycket bra att omgivningen mådde bra efter en ansträngande dag och lång natt. Men den hade Anna Greta koll på då hon ställde klockan för att se till at saker och ting fungerade väl. Tidig förmiddag kom sedan Lina och diskuterade fram de närmaste timmarna. Som dock sedan blev mycket provtagningar och väntan. Lång väntan. Och om något nu kommer ske så handlar det först om ingrepp natten till lördagen eller till och med senare.

Inte mycket jag vare sig kan göra eller har gjort. Men i alla fall. Flytta hästarna från ena hagen till den andra. Klarade jag av idag igen. Det lilla som ju någon måste bira med för at det stora ska kunna fungera fullt ut.    

Hann också med att plocka en del röda vinbär. Så underbart goda och passar till precis allt. Nu är de helt underbara till frukosten. Den stora varianten. Dock ifrågasatt då vi tydligen har mycket gelé kvar sedan fjolårssäsongen. Borde jag ha vetat då just gelé och lingonsylt passar till det allra mesta. Som nu älgsteken som ligger i kylskåpet och väntar på hungriga gäster.

Annorlunda vigsel. Uppkopplad och överfört i realtid till bland annat Mexico, Spanien, El Salvadore och Österrike. Och med den intrimmade tekniken. När engelskan inte riktigt räcker till är det bara att prata lite amerikanska och låta orden drunkna långt uppe i näsan. Alltid kul utmaningar att stå inför när det handlar om saker och ting som mer är att trampa upp nya stigar.

Hemma igen. Möte med Ilse är som rena rama uppvakningspillren. Och lyssna när hon berättar om dagarna och mötena med Leonie. Och i morgon – än mer – och än längre – möten. Tydligen kryddas tillställningen med anrättade kräftor. Hoppas verkligen att Per-Ewert kan vara på plats till dess.

Inlägg som kommer fortlöpande. Känns också positivt att personer som söker lösningar och framtidshopp så ofta uppenbart söker just mig. Tar det som ett förtroende. Liksom i alla de nu möjliga etableringsfrågorna. Kanske för att jag försöker nyttja båda öronen. Plus bygga broar och visa intresse för alla personer.

Ny natt. Nya funderingar om det här med PMR är på väg vandra ut ur kroppen och det går blicka fram mot en vardag med plats för träning.