Amors ombud

Ljusnatta. Visst fanns det en hel del ljuspunkter efter Storsjöns stränder. Tig en promenadtur ned till stranden. Inte alls fullt upp överallt. Men en del flämtande lågor fans det ta del av. Plus då nedanför Strandbadens restaurang. Säkert en lång rad på minst femtio marschaller som bjöd in till uppmärk-samhet. Pampigt. Men så där mycket båtar ute i det blå – nej. Och inte ens m/s Emma hade visat sig hitåt. Mörkret runtom visade också att vi redan vandrat in i en ny årstid.

Den egna morgonen. Ömt i överarmarna. Identifierade det hela till oträning. Ingen träning alls i sommar – enbart värk. Och när den nu ebbat ut så var torsdagens träning ett minne för ömhetens gudinna. Som vanligt – tidig morgon och den ordentligt tilltagna frukosten.

Innan promenaden söderut på vår gata. För det är ju nedanför Carl-Henrik/Elin som vi normalt håller till. Så också denna tabata träning. Men också den annorlunda. Fick nyttja gummiband trots att jag inte alls är bekväm med dylikt. Om det är jag som fick göra valet; varje gång traditionell tabata – tack. Idag inte ens träna med de rosa boaormarna, Helenas storverk.

Två utflykter. Ena 12.00 – andra 17.00. Allt i romantikens tjänst. Två vigslar med stor inlevelse. Första en överraskning för de närmaste. Var ju inte blott en förväntad lunch. Handlade ju också om at formellt knyta samman två personers liv. På ett mer utåtriktat sätt – trots att de levat tillsammans under så många år. Hedersuppdrag tillsammans med parets närmaste.

Mellanspel hemmavid. Inte alltid möjligt dela lunch med Per-Ewert. Men roligt när så kan bli fallet. Och att ha intag kontinuerliga tider – det är nyttigt i sig självt. Rullade in igen. Större uppställning denna gång. Och hela sällskapet för middag och övernattning Högbo Bruks hotell. Dessutom hade de letat upp Högbo från sina hemmatrakter i Stockholm. Klart jag gjorde anspråk på att vara kommunens PR människa i mötet med personer från abroad.

Hälsosamt är det väl inte. Men ibland kanske det är förlåtet. Glida in på den stora godisaffären och fylla en stor påse med diverse av allt diverse. Godiset bars ut i triumf. Välfylld påse – ett sätt att få ta del av modern teknik. När det blev utrymme för att äta sötsakerna så var det lång tid med välfylld egen rum som gjorde utmaningen så stor.       

Undrade lite på natten redan då. Den senaste plingade det till i mobilen under - hela tiden. Olika inlägg men hela tiden protester mot byggande av stora skolor. Inlägg för stöd till de mindre skolorna istället. Inläggen kommer övergå i orkan längre fram. For sure. Samtal tack! Enda realistiska vägen.

Realistiskt är det också att ha flytväst på vid kanotutflykter. Men hittade inga. Måste ha varit mycket stor åtgång. Kanske inte bara till kanotutflykter. Även för ekor torde det vara en del av utflykten. Förutom då när man är fullt uppe i att vara kära. Käranden. Kära ekan är en livsstil för få förunnat.