Veckoslut

Varje vecka har sitt slut. Så och denna. Fredag råder hela dagen. Magnifik morgon. Och ett konstaterande att det här med teams resp zoom möten fanns inga att blicka fram emot. Däremot den tidiga frukosten i utomhus omfamning. Solstrålarna redan heta och fågelkvittret kändes så väldigt nära. Delade upplevelsen med morgontidningen och inläsning av skolutredningen. Läste reflekterade, innan dagen var slut hade jag ganska gott grepp på drygt halva textmassan. Plus många anteckningar i marginalen och de separata frågorna. Finns säkert svar, i någon form. Precis som det ska vara – påståenden som alltid måste kunna bemötas. Just så de starkaste också håller i verkligheten.

Morgonpromenaden till Carl-Henrik för att förvissa mig om at han kommit hem från nattpasset. Positivt rop från dagis; farfar. Ilse alltid på bettet och kom skuttande. Bad om att bli upplyft. Fast det gick ju inte i denna situation. Så blev att förklara bort saker och ting för henne. Men så hade hon ju kompisen Mira väldigt nära. Så kom loss utan ledsamheter.

Kort möte. Olle & Emil hämtade sina cyklar i garaget. Öppna, glada och förväntansfulla på dagen. Inte fråga om att bli skjutsade, utan där handlade det direkt om en cykelfärd upp till Hyttmarken. Och lunchen hade de ju redan beställt!

Blev långt. Samtalet från Patrick. Men nog så innehållsfullt och så viktigt. Bra utgångspunkt. Åsikter är viktiga, åsikter är till för att lyftas fram i samtal. Grundinställningen samtidigt som det fortfarande finns antal frågor att ställa sig. Klart vi måste våga lyfta blicken.

Känslor mellan två människor. Kan vara så himla starka. Så och idag när två personer lovade varandra kärlek och förseglade det med en varsin ring. Känns faktiskt själv. När det fungerar på rätt sätt då ger det så mycket tillbaka.

Laddade upp med tårta. Skulle ju besöka mamma tillsammans med syster. Som det stundom går få göra. Alltid genom öppet fönster. Men idag – igen – hade hon legat till 14.20 då hon fick lunch. På grund av att hon själv sagt att hon varit trött. Om hon inte stampas upp så finns det inte så mycket hoppas på i ett längre perspektiv! Klart hon ska få vara med och bestämma – men rutinerna måste handla om att komma upp under minst förmiddagen. Lämnade en tårtbit kvar så kommer hon säkert få möjligheten mumsa på den under kvällstiden. Det där fixar säkert Linda.

Ingen motion. Ljumskarna ville säkert inte ha det de heller. Blev en afton i solen hos Shiyar på Strandbaden. Tillsammans med pizza buffé. En upplevelse i solljuset och tillsammans med så många andra som samlats en sådan här sommarafton. Hoppas det ger framtidstro också för Shiyar. Tillsammans med sina planer att få till en betydligt mer inbjudande restaurang.