Lördag, för minnenas bok

Blir inte sådan där riktig rhytm. Att alla nätter är fyllda med smärta. Mest runt höfterna. Och vakenheten betydligt större än sömntiden. Vigsel i Lingbo idag. Kanske 70 km körning enkel väg. Och så svårt hålla sig vaken. Gick inte riktigt hela vägen. Mobiliserade allt av vilja. Och ändå var det så svårt att vara hundraprocentig i körningen. Tuggummi, olika glasögon, nedvevad ruta, och stark sång. Ändå bar det stundom iväg. Lika också på hemresan.

Väldigt fin vigsel uppe i Lingbo. Höll den ända nere vid vattenbrynet. Stämningen var väldigt god. Precis som det ska vara när trevliga personer kommer tillsammans. Minnesvärt för alla oss som fick möjligheten deltaga. Klart det kändes som en stolthet att ha blivit utvald till det här vigselförrättaruppdraget.  

Lingbo en del av Ockelbo, men också Lingbo en del av Hälsingland. Mångkulturellt på sitt eget högst speciella sätt. Ett litet smultronställe där nere på campingen. Det här var första gången jag var ned till campingen och dess badställe. Lugnt, gemytligt.

Väldigt nära vidare till Henning och hans badsällskap. Men avståndet blev aldrig kortare. Dock var vi i samma landskap. Kanske, kanske det kommer bilder från denna varma lördag. Eller om de inte kan spridas utanför närmaste cirkeln.

För egen del. Förmiddag nere vid Storsjön och ibland också i densamma. Gick inte undvika med både Ilse som Leonie på badhumör. I början av veckan, skräck för vattnet. Nu tvärtemot. Ilse ville inget annat än simma omkring. Vilken utveckling över blott några få dagar! Vad månde bliva. Simstjärna. Och Leonie heller inte en enda rädsla för det blå vattnet. Två tjejer som redan utvecklat nära kompisband. Två nyfikna kusiner.

Medan jag fick avbryta för uppdraget enligt ovan så fortsatte hela det andra gänget betydligt längre. Bada, fika, äta och sova. Mycket som hände på den begränsade ytan. För egen del fick jag i varje fall med mig antal nya bilder. De som också skänker glädje att bara titta på.

Det jag missade idag. Insektsstigen. Hörde talas om den från Radio Gävleborg som redan utsett det hela som en dragare. Skapat i Årsunda av några kunniga entusiaster. Lärorikt få följa med in i insekternas värld! Om två veckor öppnar de konstant, klart jag ska dit. Gärna med barn så blir upplevelsen dubbelt så stor.

Sent om sider betalade in mig i Nils-Olovs V75 spel. Men det där med lycka slutade redan i första loppet när spiken bröt ihop men knep nog en tredje plats i alla fall. Det som nu inte räknas. Utan framgång även i andra loppet så var det systemet kasserat.

Kul att Per-Ewert kom fast något sent. Deltog med de andra och kändes mycket engagerad tillsammans med sina bröder, deras tjejer och än mindre tjejer. För mig själv något som gladde mig oerhört mycket.

Blev att flytta över till Carl-Henrik och Elins terrass när kvällen lagrade sig. Betydligt närmare två sovande töser därmed. Hoppet finns där ständigt. Att de tre familjerna verkligen kan hålla ihop och ge till varandra. I vått som torrt.

Gjorde som traditionen nu påbjöd. Avslutade kvällen med värktabletter och en förhoppning om en natt med någon form av sömn.