lördag 11 februari 2017

Gammal kärlek rostar aldrig


Tänk på vilodagen etcetera. Fast det handlar ju om söndagar. Så ringklockan i morse kallade enbart in för en lördagstjänstgöring. Och inom länet till och med. Residensstaden blev målet. Och Söders Källa. Nomineringsstämma för kyrkomötet och stiftet. Bågen spändes genom några inledande tal. Sedan kanske det blev lite annorlunda. Stämma utan dagordning var första gången för mig. Liksom lite osäkerhet när namn föreslogs på annan plats än där valberedningen föreslagit dem.  Den som fick annan placering, svårt veta om den samme skulle flyttas ned ett steg eller gå in på plats som framröstade motkandidaten haft. Borde alltså. Liksom om personval först kunde genomföras i öppen propositionsordning för at sedan längre fram ske genom sluten omröstning. Lite annorlunda, det också. Men det blev så småningom en avslutad tillställning och dagen kunde prickas av.


Fast inte helt. Ut i Amors tjänst. Äldre skolkompis från avsomnade gamla Kyrkskolan i Årsunda bläddrade fram ett nytt kapitel i livsboken. Och för mig en mycket stor ära att få vara officiant på just hans vigsel. Personligt och fint dressat. Blev lång sittning för mig själv. Inbjuden till bröllops- middagen och som avslutning en gigantisk tårta.  Trevligt och i allra högsta grad personligt skrev de ett nytt kapitel i sin levnadssagobok.


Utanför fönstret slår våren ut. Marken blir grön igen. Allt som var dött, väcks till liv, det kan också vi
Mm.. Så länge vi andas. Ute till havs styr en fiskebåt. Längs en fri horisont. Den gungar så tryggt in mot hamn som jag i din famn.
Mm.. Så länge vi älskar.

Det är för oss solen går opp. Lyser som guld, för kärlekens skull Solen går upp, så oskuldsfull
Lyser på oss för kärlekens skull.

Högt på ett berg står en katedral, och pekar upp mot skyn. Men det är för himlen i dig, och jorden i mig
Mm.. Vi älskar varandra

En färjeresa väntar dem. På samma sätt som de möttes. Komma varandra än närmare. Som deras sätt. Finns ju andra förstås. Som åka bort till annan del i Sverige för en längre weekend resa. Inte låta någon glöd falna. Och få till det avbrott i vardagen som ger ny livskraft och mer laddning i batterierna. Stärka den inre cirkeln.

Andra chansen på annat sätt. Framröstning inom Eurovisions Song Contest uttagningarna. Never give it up. Liksom komma bakifrån. I ett uppsamlingsheat. Ett annat sätt stärka cirkeln och nå ända fram. Då får inte vardagen nå in. Avkopplat alla andra störande signaler.

Andra chansen för Suomi lär bli i morgon mot Tre Kronor. Eftermiddagens torsk mot tjeckerna med 1-7 i hockeyn betydde ren avrättning i media. Finnarna lär inte kunna tåla flera strykmatcher. Upp till bevis i Göteborg. En lämplig stad som också andra årstider kläds i blå/vitt. Då genom Kamraterna från Götet. Med finska sympatier i bakgrunden hjälper det dock inte, allt för mycket blå/gul. Född och uppvuxen med Årsunda färger så är det svårt få ut dem ur blodomloppet. Kämpar inte för det heller.

Chans eller inte. Valet här är givet. Sköta om kroppen eller låta bli. Destruktivt att inte satsa på ens en promenad. Får skylla på dagsprogrammet. Så att samvetet är rent när kroppen skriker efter rörelse. Kanske, kanske finns möjligheten i morgon. Väljer bort lång bilåkning mot lång och rask promenad. Känns som ett bättre val.

Ligger på. Inläsningarna. Materialet anhopas till kommande vecka. Och vill samtidigt ha ut det som ligger framför och kan ge resultat. Med andra ord göra rätt prioriteringar. Finns inte så stort utrymme för sedan. Det är alltid nu som gäller. Handlingskraft måste gå först. Lätt hamna där som en form av sengångare annars. Ett evinnerligt smygande ger knappast avtryck annat än till färglöshet.

Nu går sista visan. Trallar vidare och hoppas att Kim Källström har något kvar att leverera med. Alltid levererat – men blivit alltmer av soppa torsk. Nu går sista försöket till Djurgår´n som möter med flera hundra fans på Arlanda och verkligen hoppas. Nu gäller det att leverera. Så att inte sista resan gått redan.   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar