Drivmedel - med eftertanke

Börjar kännas – att vara på resande fot varje dag. Men onekligen handlade även dagen idag om ett ytterst angeläget och intressant ämne. Det här med den regionala Infradagen i Tällberg. Femte året i rad, för mig första gången. Och stimulerande innan jag ens nådde fram till Dalecarlia.

Mycket som spreds ut av den nationelle samordnaren för energi och miljöfrågor. Det mesta höll jag definitivt med om. Men fanns också påståenden som skulle kunnat diskuteras mycket mera, mycket djupare. Klart dock at tekniken driver på utvecklingen. Det är vår egen oförmåga att våga känna tillit till förändringarnas förliga vindar som bidrar till osäkerheten.

Energiöverenskommelsen mellan fem olika politiska partier borgar för den långsiktighet som vi så väl behöver. Dock följde inte kärnkraftskramarnas parti bli med ända in i kaklet. Känns som de inte ser utvecklingen, som väller in över hela världen och där faktiskt Kina har en avgörande roll. Avgörande och aktiv roll. Solenergin och dess alltmer stora betydelse går det inte blunda för. Skulle kunna ha än större betydelse om flera energibolag följde Umeå Energis exempel. Hur svårt kan det egentligen vara? Klart att allt färre kommer koppla upp sig till något verksamt elföretag. När energin kan komma mig själv till mötes genom exempelvis solfångare. Ginade i kurvorna gjorde den nationelle samordnaren när han pratade om verkningsgraden i en specifik energikälla. Beror ju helt på tyngder i fordonen. Borde kanske läsa på bättre.

Klart det berördes detta med fossilfritt. Som är ett av målen. Men när det också kopplas just till koldioxidfritt så blir det än mer uppenbart att fossilfritt per automatik inte betyder koldioxidneutralt. Svårt för så många att förstå – eller kanske vilja förstå.

Etableringen av en högsta grad internationell aktör drogs förbi och visar att det beslutet om lokalisering torde komma inom mycket kort framtid. Med största säkerhet är det många olika svenska kommuner som aktivt hugger på bytet. Stora etableringar är inte någon vardagsmat.

Nostalgiskt åkte jag sakta genom hela bygden. Har ju så många, så många fina minnen, härifrån. Tällberg är något helt speciellt och har nog provat alla hotell genom åren, vissa vid flertalet tillfällen. Dock idag endast upp och ned – samma dag.

Framtidsbilderna från Volvo visade också hur et företag idag utvecklas – med så många olika partners. Finns alla möjliga tekniska lösningar. Men själva produktens framväxt måste överensstämma med efterfrågan. Att stå där med något framåtsyftande som det inte finns marknad efter ger höga kostnader och liten intäkt.   

Trafikverket gjorde genom sin utvecklingstänkande företrädare stort avtryck. Att det inte handlar om något helt konservativt Verk, utan en organisation som helt tar rollen at vara med och bidra till utveckling.

Elvägen med Magnus gjorde att vår egen region återigen gjorde imponerande avtryck. Först i Sverige, först i Norden, först i Europa och även först i Världen. Magnus är rätt person på rätt plats. Blir alltmer övertygad om att han kommer få till hela stäckningen Gävle Hamn-Borlänge med avstickare över Avesta. Sättet som samarbetet kommit till imponerad. Bara är inte ordet – men bara för de som vill stiga på. In och ut men alltid framåt.

HVO, fick klart för mig att det definitivt inte enbart handlar om Colabitoil. Befintliga företag som Cirkel K är ju också en aktör för publika mackar. För dagen 42 stycken och flera andra som planeras snarast. Klart dock att HVO nu accepteras av företag och försäkringsbolag. Reducerar ju koldioxidutsläppen med 90% mot en konventionell dieseldrift. Skillnad det mot ett annat fossilframträdande drivmedel! HVO så ledande i vissa regioner, men svårt få acceptans på i andra.

Plockade på sidan fram en hel del utredningar om driftskostnader mellan olika drivmedel. Kommer inte acceptera om det presenteras en form av rapport kring vätgasen om det saknas driftsunderlag. Då skulle utredningen i allra högsta grad ses som oprofessionell. Vilket också skulle diskvalificera utredaren/utredarna själva. Avvaktar – upp till bevis.

Försökte från morgon till kväll få fram mina telefonsamtal. Så mycket som skulle behöva diskuteras och kanske också redas ut. Men signalerna studsade tillbaka – obesvarade. Upptagenheten var påfallande.

Promenaden i kvällskylan var välbehövlig. Innan ekipaget som brukligt hamnade i TV soffan för traditionella På Spåret. Och naturligtvis Skavlan med ikväll Folkes pojk som inte längre är så ung. 65 år är ju inte purungt – längre. Men rösten är visst bättre än någonsin. Sveriges svar på Bruce Springsteen.