Alla
dagar, allt fyllda med innehåll. Olika intryck som blandas. Positiva och mindre
positiva. Men alltid leta efter möjligheter, det som kan göras bättre, bli
bättre. Samtidigt som det också finns personer som formligen sprudlar efter att
sänka. Saker och personer. Försöker härska genom at splittra. Finns på olika
trappsteg. Men förtjänar knappast respekt.
Men just idag. Verkligen
spännande eftermiddag. Vandrade mellan hopp och förtvivlan. När spänningen steg
så dramatiskt – då gick det inte längre vara koncentrerad på hur saker
utvecklade sig. Måste fly in och framför datorn. Lyssnade, tittade upp – då och
då. Det var kanske nu som ödet skulle beseglas. Konsekvensen skulle kunna bli
väldigt tårfyllda.
Hängde i, hängde ut. Brynäs
matchen där nere i Skåneland hade så mycket av just det här. Glädje och sorg
som blandades. Gästrikeledning i snabb omställning. Men också bombardemang –
mot BIF målet. Skånepågarna fick till sin kvittering. Och fortsatte trumma på. Gigantiskt
övertag i skottstatistiken. Försökte lugna ned mig själv. Insikten att det nog
blir förlängning. Men i den förlust och hemöver blott en poäng. Som var mycket
bättre än noll. Några minuter kvar så seglade pjucken in i målet. I Malmö
målet! Tre minuter kvar! Trycket bestod. Fast så äntligen. Tutade till i hallen
och slutsignalen förkunnades. Malmö vs Brynäs 1-2. Så underbart härligt. En
härlig resa den här eftermiddagen. Men avståndet ned till Jönköpingslaget finns
där men ändå ingen garanti att det i slutändan kan komma att bestå. Men jag har
alltså ändå blivit tillmötes gå av någon form av högre makter.
Fira men hur. Nyktert och
knaprande så iväg och köpa chips. Mötte mycket ung flicka med glädje.
Kommentar; Är du så glad för att Brynäs vann? Hennes mamma grep in; finns nog
ingen större Brynäs fan än vad hon är! Och trots sin unga ålder var hon
tydligen med i Hockeyskolan. Vad månde bliva? Ny stjärnspelare i Brynäs damlag.
Lördag morgon. Tidigt uppe,
fungerade ypperligt. Kom också i tid den här gången. Följde med i Maris
program. Inbillar mig att de här tillfällena är så viktiga – för mig. Rörelse
och glädje som blandas torde bli bra.
Snabbt ombyte. Sandviken
calling. Calling idag för C. Eller omsatt i ord – Centerpartiet. En hel grupp
som avsatt hela lördagen. Lagbygge, kontinuitet, tydlighet, att våga, att följa
spelregler, att ta uppdrag och fylla dem seriöst med tid som kvalitativt
innehåll. Det som alltid fordras för seriös påverkan. Dagen landade bra men
processerna fordras ständigt få pågå. Men insiktsfullt att fyra personer måste
ro än mer frekvent. Och mot samma mål. Långsiktighet är ett måste. Ständigt
pågående processer är ett måste. För egen del tecknades två individuella
luncher in. För att stämma av och samtidigt komma än längre.
Underbar uppkoppling. Så
starkt at jag helt enkelt måste lämna över mobilen. Facetime från Nils-Olov och
lille sonen griper an i hjärtat. Så starkt. Liten kille som formligen växer
varje dag. Så kloka ögon. Klarar inte avståndet. Måste komma närmare, hålla i,
krama. Ytterligare ett helt fantastiskt barnbarn.
Sammanfattningen växer
fram. Vad är viktigast i livet. Att vara. Eller omge sig av personer som också
försöker plantera det negativa. De som finns där på olika nivåer. Vissa som
söker dölja sina negativa sidor med oseriösa skrivningar. Och som borde plockas
ned från höga stegpinnar. Att låta dem sitta där – eller såga ned dem så de
faller där de hör hemma. Klart att smita undan är inte min strategi. Framåt är
alltid framåt. Och då måste ingen större energi läggas på skitsnackare, blott
tycka synd om.
Kvällspromenad upp till
kyrkan. Tända ljus och minnas. De som betytt och fortfarande betyder med alla
minnen. Pappas födelsedag – men först i morgon. Ljuset tänt redan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar