Spänning som stiger, svävar och landar lyckligt

 

Alla dagar, allt fyllda med innehåll. Olika intryck som blandas. Positiva och mindre positiva. Men alltid leta efter möjligheter, det som kan göras bättre, bli bättre. Samtidigt som det också finns personer som formligen sprudlar efter att sänka. Saker och personer. Försöker härska genom at splittra. Finns på olika trappsteg. Men förtjänar knappast respekt.

Men just idag. Verkligen spännande eftermiddag. Vandrade mellan hopp och förtvivlan. När spänningen steg så dramatiskt – då gick det inte längre vara koncentrerad på hur saker utvecklade sig. Måste fly in och framför datorn. Lyssnade, tittade upp – då och då. Det var kanske nu som ödet skulle beseglas. Konsekvensen skulle kunna bli väldigt tårfyllda.

Hängde i, hängde ut. Brynäs matchen där nere i Skåneland hade så mycket av just det här. Glädje och sorg som blandades. Gästrikeledning i snabb omställning. Men också bombardemang – mot BIF målet. Skånepågarna fick till sin kvittering. Och fortsatte trumma på. Gigantiskt övertag i skottstatistiken. Försökte lugna ned mig själv. Insikten att det nog blir förlängning. Men i den förlust och hemöver blott en poäng. Som var mycket bättre än noll. Några minuter kvar så seglade pjucken in i målet. I Malmö målet! Tre minuter kvar! Trycket bestod. Fast så äntligen. Tutade till i hallen och slutsignalen förkunnades. Malmö vs Brynäs 1-2. Så underbart härligt. En härlig resa den här eftermiddagen. Men avståndet ned till Jönköpingslaget finns där men ändå ingen garanti att det i slutändan kan komma att bestå. Men jag har alltså ändå blivit tillmötes gå av någon form av högre makter.

Fira men hur. Nyktert och knaprande så iväg och köpa chips. Mötte mycket ung flicka med glädje. Kommentar; Är du så glad för att Brynäs vann? Hennes mamma grep in; finns nog ingen större Brynäs fan än vad hon är! Och trots sin unga ålder var hon tydligen med i Hockeyskolan. Vad månde bliva? Ny stjärnspelare i Brynäs damlag.

Lördag morgon. Tidigt uppe, fungerade ypperligt. Kom också i tid den här gången. Följde med i Maris program. Inbillar mig att de här tillfällena är så viktiga – för mig. Rörelse och glädje som blandas torde bli bra.    

Snabbt ombyte. Sandviken calling. Calling idag för C. Eller omsatt i ord – Centerpartiet. En hel grupp som avsatt hela lördagen. Lagbygge, kontinuitet, tydlighet, att våga, att följa spelregler, att ta uppdrag och fylla dem seriöst med tid som kvalitativt innehåll. Det som alltid fordras för seriös påverkan. Dagen landade bra men processerna fordras ständigt få pågå. Men insiktsfullt att fyra personer måste ro än mer frekvent. Och mot samma mål. Långsiktighet är ett måste. Ständigt pågående processer är ett måste. För egen del tecknades två individuella luncher in. För att stämma av och samtidigt komma än längre.

Underbar uppkoppling. Så starkt at jag helt enkelt måste lämna över mobilen. Facetime från Nils-Olov och lille sonen griper an i hjärtat. Så starkt. Liten kille som formligen växer varje dag. Så kloka ögon. Klarar inte avståndet. Måste komma närmare, hålla i, krama. Ytterligare ett helt fantastiskt barnbarn.

Sammanfattningen växer fram. Vad är viktigast i livet. Att vara. Eller omge sig av personer som också försöker plantera det negativa. De som finns där på olika nivåer. Vissa som söker dölja sina negativa sidor med oseriösa skrivningar. Och som borde plockas ned från höga stegpinnar. Att låta dem sitta där – eller såga ned dem så de faller där de hör hemma. Klart att smita undan är inte min strategi. Framåt är alltid framåt. Och då måste ingen större energi läggas på skitsnackare, blott tycka synd om.

Kvällspromenad upp till kyrkan. Tända ljus och minnas. De som betytt och fortfarande betyder med alla minnen. Pappas födelsedag – men först i morgon. Ljuset tänt redan.