Visby goodbye

 

Lite att ligga på aga. Fick ju inte missa 05.30. Bortaplan och väntande hemresa. Missa tiden och det skulle vara kört. Som det är under lågsäsong och ta sig från Gotland och hemöver. Sova, vakna, sova – och vakna igen. Innan ringklockan ljöd och det var tid att sätta fart. Städa ur, fixa lite frukost, plocka ihop och därefter med raska steg från Hamburger gränd ned till hamnen.

Kom till det vintriga Visby. Lämnade tidig morgon i en blick av vårvaket samhälle. Allt det vintriga hade regnat bort. År tiden som inte ger Visby dess rätta värde. Fick påminnas av själva statyn i hamnen, I Love Visby.

Uppdraget genomfört. Konstaterande att lägenheten är i gott skick och kan nyttjas av intresserad person.  Så nu är jag övertygad om att han kommer till dukat bord. Skicket och läget. Närheten till universitetsfilialen. Att bo i Medeltiden och studera framtiden. Energilösningar där vågenergi är ett av spåren.   

Helt annan del av Europa. Det var idag det hela skulle avgöras. Klättringen. Avslutande etappen på Tour de Ski. Men vilket drama det hela utvecklade sig till. Damerna först. Och givetvis tummarna för Frida Karlsson. Utsedd till bästa klättraren. Och så gott om tid intjänat under veckan. Bra start. Visade direkt de andra ryggen. Men så kom klubban. Benen sa plötsligt stopp mitt uppe i klättringen i slalombacken. Ingenting fungerade längre, förutom den där viljan av stål. Inställningen, ska bara upp. Och till slut skar hon mållinjen.

Resultat? Rena rama medvetenlösheten mötte och hon blev inte längre kontaktbar. Scenerna var tuffa när läkarteamet arbetade oupphörligt med henne. Fick upp henne på en bår och bar ned henne till förberett läkartält. Vältränad till det yttersta kunde hon sakta kvickna till. Men knappast något att rekommendera.

Fast allt det här missade jag ju själv i direktsändning. Satt ju på pendeln mellan Nynäshamn och Stockholms Central. Kom inte ens in på radiosändningen. Men hämtade av Nils-Olov fanns möjligheten kolla igenom åter och åter igen i Åkersberga.

Fast fanns mer angelägna delar göra där ute. Fick hålla i lillgossen. Så lugn och härlig Väntar på att fylla alla sina dagar med positiva och nya upplevelser. Och med sin fantastiska stora syster som omfamnar med nya lekar, nya funderingar. Fast hon la till 100% beslag på Per-Ewert. Kramar och löfte att komma tillbaka.

Oroande rapporter. Omikron som tränger sig på. Nya varianter av det som vi hade förhoppningar skulle vara på väg bort. Knappast ett besked som hjälper till att bryta samhället ut ur lågkonjunkturen. När människor drabbas gäller det förstås också sjukvårdspersonalen. Som redan arbetar i sitt anletes svett. Fungerar inte för någon med allt högre belastning.

Lokal strid. Som det presenteras i hälsingska Ovanåker. För eller emot. För eller emot uranbrytning. Med nya regeringen är det mycket möjligt att det blir klartecken till uranbrytningar även i Sverige. Och just Ovanåker har ju tidigare setts som ett intressant geografiskt område.  Kärnkraftskramarna måste slicka sina läppar fuktiga.

Kvällsuppvisning. Ilse och Lou visade många av sina konster. Bara beställa ett TV program så visade de sia konster med dans och sång. Vad månde bliva!