Klart att tiderna förändras. Och gått
så fort. Skulle ju aldrig varit möjligt förut. Anmäla sig till bondgård för att
få ha kul med barn. Uppleva djur och allt däromkring. Kul på lantgård. Ett för
mig annat koncept. Och välregisserat, signerat Elin, med efternamnet
Bernhardsson.
Anmälda var vi och givetvis tillsammans med Ilse &
Lou. Intressant, roligt se dem och alla andra barnen verkligen vara med i
precis alla moment. Utfordra djuren. Med början frigående höns. Väl
omhändertagen av Elin med familj och där också hennes egna föräldrar helhjärtat
ställde upp.
Kaninerna var många och främst sysselsatte de Lou. Stängde
och öppnade med stort intresse. Och matade givetvis. Blad efter blad. Getterna
var lekfulla och fick sig också sina skrovmål. Speciellt inslag deras egen
hoppmatta. Med enkelhet hoppade de upp och kunde prova spänsten i mattan. Djur
fyllda med upptåg.
Båda egna medhavda tjejerna givetvis lite saliga med ridturerna
som Ida bjöd upp till. Ilse fick ju prova i fjol. För Lou livets första
tillfälle som smakade många flera gånger.
Traktorfärden rakt ut till kossorna och deras enda och
uppvaktande tjur. Klart han hade många kossor att tillfredsställa. Nu fick vi
uppvakta dem på vårat eget sätt. Med sädeskross. Även det här en populär
erfarenhet.
Vandringarna runt till alla djur på gården var i allt en
höjdare. Så fantastiskt se hur precis alla barnen levde upp i den här
omgivningen. Som det ska vara. Och som också bygger en framtidstro att kopplingen
till naturen är så viktigt för oss alla i ett hållbart samhällsbyggande.
Och så då det kanske viktigaste för dem. Den mycket
välutrustade lekstugan. Fångade verkligen in dem i sin fantasivärld. Klart vi
hade fika med oss. Men det där med rutiner och flickornas lunchtid – suddades bort.
Fick leverera dem åter sovande. Men med förvissning att de haft en underbart
fin förmiddag.
För mig också lite speciellt. Bara så där pang på så var
de där. Mina franska vänner som jag blott korresponderat med över tid per
Facebook. Livet är här, levs nu men världen är stundom inte alls så stor. Blott
finns där.
Fast dagen startade betydligt tidigare. Den där fotvården
och samtalen med Carina piggar upp och ger mening långt in i själen. Redan
bokat nytt besök. Dock inom en fem veckors period. Liten värld möjligen. Helena
börjat på Stadshuset efter sin semester. Som hon väl lagt hela i Västra Höle.
Så vi hade en del för oss välbekanta personer att prata om. Liksom hennes
mammas släkt – Svedens. Mammas bror fortfarande verksam i Hedesunda. Följer
henne gärna dit. Nu måste vi blott bestämma datum och tid så vi nyttjar
möjligheterna.
Klart jorden fortsatte snurra utanför oss. Men idag blev
upplevelsen lite mera lokal. Och inte för inte avslutades den med damlagsmatch
på idrottsplatsen. På andra sidan Strömsbro. Skönt med en klar blå gul framgång
– igen. Som det ska vara i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar