Fortsättning följer

 

Speciell weekend. Den här midsommarhelgen. Gemensamma nämnaren; solsken. Känns dock lite extremt. Pumpar på ständigt. Skönt men den största skönheten känns onekligen som upplevelsen i skuggan. Steka gör man väl fortfarande bäst på spisen. Speciellt med en hud som på flera ställen saknar det där skyddet som är så viktigt.

Lite påsmetat redan tidig morgon. För började ganska tidigt med det där tabata passet. Nu kanske för egen del uppehåll en vecka, Får kompensera med annat. Rörelse är ytterst viktigt och måste få underhållas. Konstant. Inte tuffaste passet – men så viktigt i alla fall. Och som alltid i avslappnat sällskap. För glädje och gemenskap är viktiga ingredienser.

Svårt få med gruppen dock. Ned till stranden och vattnet som låg där så inbjudande. Så tidigt var den inte översvämmad av badande. I bilarna en del sovande som kanske haft det lite väl primitivt efter en nattlig lång fest. Varje fest kan ju fortsätta i lite konstiga situationer. Sitta och sova i en bil torde vara bland dem. Eller som man bäddar får man ligga. Provat den liggställningen själv. Dock helt utan drycker med promille. Klart jag minns, inte alls den bekväma ställningen.

Klart det fungerade att bada. Inget problem alls stå där i vattnet. Men lite mer mobilisering för att låta hela kroppen omfamnas av det blå. Då kändes trots allt en viss kyla. Snabbt ned men ändå snabbare upp.

Först nu fram med omfångsrika frukosten. Hitta den ultimata platsen. Och givetvis en söndag som också bjöd på morgontidning. Blev en god stund – där också. Lugnet, skuggan, fågelkvittret. Och få ha plats i allt det där utan att det kallas himmelriket!

Blev inte så mycket tid till Hyttmarken. I alla fall upp och såg arbetet med att ta bort hästarnas avföring från hästhagarna. Liksom röjningen under elstängslen. Har ju varit hästar så många år – men aldrig insett problemen at de gör ifrån sig utomhus. Nu viktigt få bort. Onödigt med böter för detta. Men hjälpa till för egen del blev det lite dåligt med. Mest funderingar varför hästskit är så farligt för miljön i jämförelse med ointresse för lagring av gamla bilskrot. Finns säkert någon förklaring. Och finns det mycket som måste hanteras förstår jag att prioritering är en del av vilket arbete som helst.

Tio mot elva. Sällan lyckat, inte idag heller och vips kom det en tuff förlust på bortaplan. 1-5 i baken, noll poäng. Resultatet från utflykten där i Bollnäs. Tur att jag inte hade någon möjlighet åka uppåt mot norr idag. Fast finns ju ytterligare ett Bollnäs lag med blicken längre bort i sikte. Så då kanske. Om det nu är passande. Bäst efterhöra det.

Hembygdsgården idag igen. Varmt, varmare, varmast. Men utomhus gudstjänst. Klart jag var på plats. Också i funktionen som kyrkvärd. Lättsamt och alltid fyllt med känslor. När Kajsa får utrymme ge av sig självt. Ingen skillnad idag heller. Och som alltid – god fika i trevlig samvaro. Sången ädla känslor föder. Även om stämman kanske inte är den allra bästa för just sång.  

Pang i medaljongen. Övningsskytte. Inte för egen del utan mer för Carl-Henrik. Inga problem med skyttet. I stället med just en patron. Hämta Bosse så var det löst. Tacksamt ha vänner så nära. Markera blev min egen position. Och givetvis vapenvården.

Lite speciellt sitta ute och få besök av ortsbefolkning. Alltid finns det saker och ting att prata om. Tar normalt mycken tid men samtidigt alltid värdefullt. Känna igen, känna till, bry sig. Närhet som inte normalt är lika stark i en stad. I morgon är en ny dag.