Jul till tjugonda Knut

 

En dag därefter. Men en dag som de flesta december dagarna. Alltså åter till en grå dag helt utan solsken. Synd att ändra på ett månadsinnehåll som hållit över sådan lång tid. Lät morgonen ringa med sedvanlig väckning. Men slog av densamma och återgick till drömmarnas land. Eller var jag nu befann mig. Mycket sällan som en morgon får ta sådan lång tid.

Instagram öppning. Och litet förundrad att just Nils-Olov sänt en bild över det mediat på Ilse. Så lik på bild. Felet – om det nu skulle vara fel – bilden föreställde Leonie. Ljusare än förut, och ansiktet så oerhört likt kusinen Ilses. Bilder med känslor – bilder som biter sig fast i hjärtat.

Ingen tekniker, definitivt inte. Men upp till Hyttmarken och så fixades tvättmaskinen. Hoppas jag i varje fall. Då det inte var jag själv som stod där först i kön och hade starkt behov. Har blivit väldigt många jular där uppe. Även om åren gått. Så bleknar aldrig minnena. Behöver inte ens blunda för att filmen ska rulla fram. Kommer per automatik. Det som är bortglömt är innehållet i alla julklappar. Vet att de var viktiga. Men uppenbart inte så viktiga att de fastnat på minneskortet.

Istället mer det rituella. Att det skulle fixas i ladugården med alla djur innan det egentliga firandet kunde börja. Mat i överflöd, julklappar likaså. Och under många år var vi oerhört många personer som trängdes ihop. Men det fungerade och glädjen var stor. Innan det blev så många at det omöjligt kunde fortsätta. Traditionen bröts och övergick i annan tradition. Dock platsen för mig exakt likadan. Som det varit sedan någon gång på 1700-talet.

Kul få besök. Idag Per-Ewert, Lina o Eva. Sedvanlig mat som den gärna ser ut hela julhelgen. Men samtal och gemenskap lyfter ännu mer. Precis som det ska vara, träffas och inte behöva jäkta till något annat.    

Fast det blev en promenad över till Carl-Henric & Co. Missade ju gårdagens julklappsspel. Så idag drogs det igång. Skulle vara enkla paket. Men när det slagits tärning och paketen skulle öppnas var det värdefullt inslag i allt. Så fortsättningen blev alltmera på allvar. Innan grejorna fick sina rättmätiga ägare. Oavsett flera eller intet så var alla glada. Det som räknas!

Naturligtvis denna jul inget spring av Lou. Men däremot Ilse. Full kuling. Och oftast gick varven runt, runt på käpphästen. Tydligen en mycket värdefull julklapp. Vi andra får väl skaffa andra käpphästar själva så kan vi lägga upp en käpphästbana utanför. Med hinder så blir det inte bara löpning utan även kombinerat med hopp. Gäller att kunna sitta kvar trots att själva skaftet är något smalt, och halt. Gnägg vad det lider.

Värdefull rapport. Brynäs utan corona i laget tränade för fullt. Nu kompletterat med Chad Billings, ska ju stå för det kreativa med ansvar för att sätta pucken i nätet. Nu väntas också forwarden Shane Harper på att landa på Arlanda och köras upp de där milen till Gävle. Preliminärt den 29 december. Men laget måste börja leverera redan per den 28 december.  

Jönssonligan slår till igen. Nyinspelning, bara kändisar och premiär i Canal+. Klart det blev att följa det hela. Smårolig men kanske inte den där succén – för mig i alla fall.