Förändringens kraft

Always look at the bright side of life. Eller hur saker och ting nu ska hanteras i orostider. Samtliga borde vi vara övertygade om att det här kommer medföra förändringar. Men omöjligt veta hur stora de kommer bli. Eller ens planera inför dem. Ändå måste vi delta i samtalet, i dialogen, i funderingarna. Både i sin egen situation men också blicka ut betydligt längre.

Viktiga frågeställningar lyfts fram. Att koldioxidutsläppen minskat i världen p g a nuvarande läge. Och samtidigt fundera varför inte det offentliga och framåtsträvande företag enbart kör med elbilar och vätgasfordon. Nollutsläpp. Att vi inte lägger solceller på våra tak och lagrar energin i vätgas och därmed klarar oss helt från utsläpp. Att vi inte också börjar titta på klimatavtrycket i även kollektivtrafiken – som den drivs nu.

Frågan om beroendet till varandra, av varandra. Närheten genom att vi trots allt är sociala varelser. Inte längre så stor politisk framgång för dem som driver linjen vi-mot-dom som sitt enda budskap. Ensamheten är något som är stort, större och störst – för så många. Samhället baksida som nu så många upplever. Inte bara missbrukares, uteliggares land längre. Känslan av tillhörighet, närhet, som är så viktigt för oss alla. Kan upplevas som bortblåst.

Tävlingen är nu att lova än mer pengar. Tömma statskassan fortast möjligt. Inte vilja se på konsekven-serna. Kanske konkurrera med Grekland och deras 200 procent i BNP. Och deras brist på att kunna locka till sig utlandsturister. Svårt se den ekonomiska verkligheten och vad som händer om världsmakterna USA och Ryssland krackelerar. Och funderingarna vidare om exempelvis Italien redan går mot bankrutt. Och hur det påverkar oss i Svea Rike som möjligen är mer internationellt beroende än något annat land.

Diskussionerna är kanske inte än tillräckligt höga hur viktigt det är att ha en hög självförsörjningsgrad. Det vi kan påverka i våra upphandslingsstrategier, känna den lokala marknaden, ställa koldioxidkrav. I att verkligen nyttja jordbruksmark till vad den är till för, vilket inte är att söka EU medel för att blott slå dem – bruka handlar det alltid om.

Nyttja inhemskt material handlar också om skogen. Nyttja trä i våra byggnader. Dessutom koldioxidneutralt. Att avstå den möjligheten – finns inte.

Också stort steg framåt för distansarbete, mindre kontorsytor, i de yrken där det är möjligt. Fjärrundervisning som kan utvecklas betydligt och även bidra till att minska behovet av skollokaler. Spännande projekt som genomförs i olika kommuner och givetvis också måste mycket noga utvärderas, följas upp.

Klart det är bra med tillgång till hästfinka. Och även när den så schangdobelt kan lånas. Intressant besök hos Nicklas Snickare. Och vilka kvalitetsprodukter! Svårt åka förbi Lundgrens utan att handla. Till och med omöjligt. Så nu laddat med en del konditorivaror.

Laddat och jämfört. Bilder med bilder. Mina i färg från 1989 med svartvit variant från 1983. Får väl skylla på färgen när jag inser den stora förändringen. Eller att förändringen är större från New York mot Finland.

Kallt var det, någon nederbörd var det. Men ändå var vi åtta personer på kvällens tabata träning. Gott så. Nödvändigt, missar ju torsdagens variant.