fredag 1 mars 2019

Dela känslor


Tid kan kännas som väntan, skapa orolighet. Men tid i sin långa prydnad kan också vara något som ger. Ger mening, fyller med innehåll. Att öppna sina sinnen när det handlar om sorg kan mycket väl vara öppna sinnen som skapar något stort och inbegriper glädje.

Började tidig eftermiddag och sedan fylldes intrycken på. Väl balanserad av personligt och eftertänksam musik. Och lyfte ytterligare när såväl mor som dotter hade tecknat ned sin högst personliga berättelser. Alltid så där fantastisk stort när sorg och glädje blandas i sina mest meningsfulla ingredienser. Fyller alla sinnen, fyller alla möjliga tomrum.

Blev också sent innan vi började tacka för oss och lämnade den nära kretsen. Avstod den sista stunden av clou. Fast avrundade med att vi alla tillsammans med säkerhet kommer ha många och betydelsefulla minnen med oss ut i livet. Tacksam att ha fått förtroendet.

När dagen fylls blir det liksom ingen tid över. Samtidigt så blir det möjligt lägga mycket kvalitetstid med mamma i morgon istället. Och en betydelsefull dag för henne också. Enligt modellen borta bra – men hemma bäst. Tappar kontakten med den personal hon haft det så bra tillsammans med sedan april 2018. Mot det bättre möjligheter till utflykter, till att hälsa på, till att bekanta kan komma och hälsa på. Och få följa med in i affären, följa med till kyrkogården. Hälsa på barn, barn barn, barn barns barn. Det här borde bli en väldigt värdefull flytt. Bara bestämma, det ska bli!

Hann med morgonens promenad. Det som också är meningen med livet. Inte så långt, kanske inte så där tillräckligt långt. Men något i varje fall. Och antal telefonsamtal, mail som hamnade rätt. Och som skulle utföras. Timmarna fylldes så snabbt på, så snabbt att dusch, ombyte och den mörka kostymen med svarta slipsen anbringades något sent.

Mest mellan landning där på jobbet. Före och efter lunchen. Stämningen på Oden Bistro smakade faktiskt en rejäl dos bandy. Bandy med slutspelskryddning. Fast först gäller det avfärda Bajen under lördagen. Känns som det är en tillräckligt stark utmaning för att själv ta mig dit på plats.

Under dagen. Dånande ljud. Det som fyller luften från gårdagen ända in i mötet med söndagen. Motorljuden från vår egen Storsjön. Isen fylld av arrangemanget där olika fordon ska slå sina rekord under snabbhets acceleration på Storsjöns is. Hela huset vibrerar stundom. Motorer verkar väldigt stort för så många. Som vallfärdar ned mot vår badstrand. Så som den ter sig sommarhalvåret.

Ändå svårt få bort från det inre – du är för alltid en del utav mig. Du skänkte mig glädjen och skratten
I din värld fick jag komma in  Du var den lyssnande rösten i natten   Du gav mig den som var din

Du är för alltid en del utav mig   Som polstjärnans ljus i natten   Jag tänder ett ljus
Som en hälsning till dig   Som en bro över mörka vatten   Du är för alltid en del utav mig
Så fjärran men ändå nära   En ängel ska bära min hälsning till dig   Du är alltid en del utav mig



En så stark låt, omöjlig släppa   

    

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar