tisdag 12 mars 2019

Brynäs aj, aj


Har fångat så många så starkt. Vuxit under några år till svenskarnas hjärtesport. Kombinationen mellan två olika idrotter. Trollbinder med snabba omkast. Känslorna växer med stor kraft. Och – åter och åter igen. och se halva tävlingen. Och två svenskor bland huvudrollsinnehavarna. Mona Brorsson som kom igen starkt efter at tidigare skjutit bort ett VM guld. Och Hanna Öberg som höll hela vägen. Och krönte dagen med ett glimrande VM guld. Det var inte bara Hannas tårar som strömmade ned. Kände själv strömmande tårar nedför mina egna kinder. Som det ska vara när ett nationalhelgon vuxit fram.

Andra känslor under eftermiddagen. Få agera ordförande på årsmötet i den förening som jag själv bildade. Tydligen år 1980. Den här gången lokalföreningen i Sandviken. Men bildade också 1980 länsföreningen. Afasiföreningen. Och det är klart att många minnen strömmade fram när tankarna öppnades. Förening/föreningar som under åren gjort mycket stor samhällsnytta. För samhället – för individen. Det är väldigt många olika eldsjälar som dragit stora lass under åren.

Förmiddagen med fokus på hur vi bäst kan agera för att såväl stimulera som dra nytta av tillväxt, etableringar. Satsa rätt, hantera resurserna på det sätt som ger utdelning. Vilja ha är en sak, bevisa resultat är något helt annat. Som det alltid är - vinnande organisation är resultatorienterad.

Och det är väl det som ikväll sänkte Brynäs. Egentligen spelade bort dem från en rejäl möjlighet till slutspel. 54 skott på mål men enbart två mål. Och i slutsekunderna på förlängningen få kapitulera på en kontring. Där pucken kanade in över mållinjen med några förnedrande centimeters felmarginal. Bara kapitulera och erkänna att en lång serie aldrig ljuger när tabellen presenteras. De bästa lagen går vidare in i nya fighter – men nya hägrande miljoner på spel. För Brynäs del gå på semestervila och sedan se vilken trupp som kan mönstras till kommande säsong. Något blir det väl i varje fall. Men många skär borta från topp placeringar. Åter och åter och åter igen. Men – Strömsbro är ju kvar i sitt slutspel. Liksom Hudiksvall. Så pucken vandrar vidare i länet.

Kändes bra hälsa på mamma. Hon har så fort acklimatiserat sig i nya boendet. Fått god kontakt med de som arbetar på boendet. Så viktigt. Då fungerar det också gott med mat och sömn. Drar våren in så måste det vankas många utflykter. Lovar jag inte bara mig själv utan också mamma. För nu går det ju inte att skylla på avstånd.

Borde varje dag. Men så blir det ju verkligen inte. Borde varje dag åtminstone hantera en promenad. Och fick till den under kvällningen. Så den måste jag väl vara nöjd med i alla fall.

Gott med Apple TV. Fick på veckan avsnitt av Superstars. Som ikväll hade fokus Emil Jönsson. Och tillbakablick på hans karriär. Mer personligt givetvis om det också tagit upp mer av hans hemmaplan. Hans uppväxt. Hans idrottsliga deltagande här hemma i Årsunda.

Efter den här kampen. Direkt framme i finalen. Först näst, nästa vecka. Först ska finalmotståndaren kvalificera sig. Lycka till.   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar