Stilla dig - ljusets kväll

Annorlunda söndag förmiddag. Tre killar, tre sugna badare. Men en vuxen per kille och då kallades jag in också. Det var ordentligt med frukost, förmiddagsfika med. Men jag måste i vanlig ordning ordna min egen efter det att ögonen öppnat sig och tagit emot morgonstrålarna. Frukost är liksom varje dags höjdpunkt.

 Trodde att det handlade om tre vattenrädda killar. När det i själva verket var rena vilddjuren. Varmt, skönt, och lagom stor yta. Bollarna haglade så man blev lika blöt som att vara under vattnet konstant. Fikat hann vi med innan det blev en ny omgång i gymnastiksalen. Även det var fullt tydligt uppskattat. Och det blev min totala träning det här veckoslutet – alldeles för litet.

Bingo Lotto – hade ju lovat leverera några dylika handlingar till kvällens spel. Så det blev att ta sig till karl Johan Gårdarna. Tror de uppskattade gesten. De som bodde där av annan anledning än vad jag brukar hälsa på kring.

Kommentaren där på Karl Johan gjorde at jag fortfarande hoppas. Mamma hade hängt på kring en artikel i dagens Arbetarbladet. Vet att hon är oerhört ”svag” för just Anna. Specialistsjuksköterska på Geriatriken. Härligt initiativ. Att ha ett team kopplat till akutmottagningen. Exakt det jag mötte på et sjukhus i Frankrike för så många år sedan – och har pratat så mycket kring. Men har det verkat – inför tomma öron. Nu har det i alla fall kommit till Gävle. Det här att kunna göra en tidig bedömning för att ha handlingsberedskap. Handlar naturligt om vården av äldre. Dock inte fastställd vad som bedöms som äldre, från vilken ålder. Eller om det går ge uppmärksamhet på något annat sätt. I Frankrike handlade det om 60 plus.

Finns mycket göra hemma också. Men andas lugnt. Finns alltid andra dagar. Och inte alls lika fordrande och stressig situation som i andra änden av mobilsamtalet. Som inte hinner med att putsa fönster, inte hinner med kratta löv, inte hinner med städa. Tydligen så fordrande uppdrag att det helt tagit över. Balans i livet är något helt annat. Nu verkar det istället handla om balans på slak lina.

Ringa, hakar liksom upp sig, smsa – helt omöjligt. Finns ju en ny mobil som väntar. Så då får den nuvarande gå i ständig pension. Har inte ens outlook. Sju år gammal och förbrukad. Tekniken går framåt med snabba fötter.

Släde med medar. Hade varit något det! Att köra upp till kyrkan med sena julaftons natten. Om det finns snö förstås – och om det funnits häst att dra densamma med. Nu har tingesten istället fått bära blommor hela sommaren lång. Så idag fick den skjuts på min släpvagn och skjuts den vägen upp till vinterförvaring i ett skjul. Och om några månader skiner en ny vårsol upp efter den frusna vintern. Då kan det vara dags igen – smycka släpet för ny blomsterfärd.        

Otrygghet. Finns och gödslas. Närmast i den tysta, lugna miljön. Biblioteken torde väl vara den mest trygga miljön som det går föredra. Men nu är otryggheten även inom bokhyllornas värld. Vaktbolag inkallat. Dock inte det mer revolutionerande från (M) håll; ordning återställs genom att kalla in militären. Dylika åtgärder brukar vanligtvis istället ytterligare sprida känslor av rädsla. 

Rädsla för att bli avslöjad. Blir många placeringsmänniskor som nu plockas fram i rampljuset. Inom rubriken; Paradisläckan. Placering av kapital som hanteras på skatteparadis. Säkert är det personer som mister sina stoppade stolar. Trots att de kanske inte gjort något juridiskt klavertramp. Men ändå klavertramp på ett annat sätt. På annat sätt – men mycket avslöjande USAs handelsministers aktiva partnerskap med dynastin Putin. Än mer avslöjanden hur de två stora ländernas högsta ledningar är så intimt och nära sammankopplade. Money talks.

Tankarna stillade sig. Tankarna på de som lämnat oss. Och som vi ikväll tände ljus för. I vår egen lokala kyrka, för 22 personer. Tillsammans med kören Årsunda/Österfärnebo blev det en känslosam timme där mitt enda uppdrag var att representera som kyrkvärd – och få tända ljusen.