söndag 26 november 2017

Att våga vara människa


En kram som så ofta ger styrka, personer emellan. Förenar människa till människa. Dock möjligen inte för alla. Inte för de skenheliga. De som låtsas men som är rent ömkliga i sina låtsas framträdanden. En snart utrotad art. Föga minnesvärda.   

Aggressiva nationalistiska krafter står mot framtidsinriktade liberaler. I ena ringhörnan SD och i den andra givetvis ( C). Föga överraskande. Lika stadiga som ett duschdraperi. Blir ett klassiskt uttalande. 

Smälldes på ordentligt under SD partikonferens. Men det speciella uttalandet från Borlängehåll fördömdes först när media agerat. Fram till dess satt hela följet stilla i sina stolar. Nu agerar de med sitt vanliga vapen; Uteslutning. Innan nästa groda serveras.

Denna öppna rasism är så rå och oanständig. Vad säger Jimmie Åkesson om den öppna rasismen i partiet?  Den här typen av värderingar är utbredda inom SD, även om det sällan uttrycks så här rakt. Två partiledares snabba uttalanden. Föga överraskande. I tur och ordning Annie Lööf och Jan Björklund. Finns också en reaktion från Jonas Sjöstedt. Övrigas gapande tystnad – är också – föga överraskande.  

 

En spännande förmiddag. Blev faktiskt tårar. När Kalla klämde till i den där backen och distanserade Björgen till en andra plats. TV spänning när den är som bäst. Strålande glad svensk tjej skapar förhoppningar till säsongen som naturligtvis inkluderar de olympiska spelen.

På den manliga sidan; Där är det mest öken. Knappast någon som kan överraska och placera sig speciellt högt. Oavsett hur många dopade ryssar som stängs av. Drömmer mig tillbaka och hoppas på en installerad jetmotor hos Eeeeemil.

Vulkanutbrott. Då finns det inte mycket göra mer än fly. Och göra det i tid. Hört så mycket fantastiskt om/kring Bali. Men då hade det inget att göra med just vulkanutbrott. Utan då handlade det mer om skönhet. Ett hägrande resmål.

Läser in framtidsdokument till 2030. Inser att där finns så himla stora osäkerheter. Ändå är framtiden något man måste förhålla sig till. Och en sak vet man med absolut hundra procents säkerhet – det som förutses kommer inte bli så.

In i skogen och hem med julgranar. Ska installeras på plats nästa veckoslut. Men nu finns de i alla fall. Och den på mammas terrass uppsatt. Belysning nästa lördag. Blir en hel del annat som ska plockas fram. Det är viktigt. För mig också.

Söndag. Går ju skriva då också. Konstaterar att där finns aktörer som uppenbart inte alla anser att vi ska vara bäst i Sverige. Utan mer smyga efter. En något konstig strategi. Förstår att vissa driver företag, andra inte. Som att ha öppet mål i fotboll men ändå inte lyckas placera in bollen i nätmaskorna. Och inte heller stå till svars.  

Att uppfylla en dröm är sällan eller aldrig enkelt, samtidigt som det måste vara ett mål att sträva efter. Sitta stilla och vänta utan egen aktivitet torde vara ett tydligt tecken för den som redan från början vill bli en förlorare. Klart man måste tänka till runt just målbilden, samtidigt som det gäller ha en uppfattning hur det kommer bli när drömmen blivit verklighet. Det fordras en stark inre drivkraft för att se livets väg – vad som är viktigt för just mig.

Lagen om offentlig upphandling. Gäller även banktjänster. Men ifrågasätts tydligen i en av vårt läns kommuner. Säkert insiktsfullt men istället stor portion populism.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar