Det som skulle blivit nya Nationaldagen

Så viktigt spara varje enskild detalj. Exakt vad jag gjort dagen lång. För har ju tänkt mig det. Att det här skulle få utvecklas till rena gulddagen. Vi är på väg, vi är laddade, vi är tända. För nu kändes det så himla nära. Guldet ska hem – helt enkelt. Det påstås att det finns andra ishockeylag i Sverige – jag har aldrig förstått varför.

Ekonomiska transaktioner. Hit och dit. Klart jag lyssnar av. Men innerlig förhoppning att alla ser saker och ting som rättvisa. Borde vara fallet men har ju sett när snedseglingar sker mer eller mindre öppet. Och inte brytt mig, borde ta hårdast för den som kör under täcket un-fair. Klart det går enkelt plocka bort den som idiotförklarar. Även om densamme skyller på icke slutproducerad mening. Mycket fegt och ojuste. Meningen torde väl vara att skada, skada inifrån. Ganska skönt egentligen att det finns olika. Med helt egen spegelbild, oavsett när, var, hur.

Skada på mer synligt sätt. Nordkoreas hot att skicka kärnvapenbestyckade missiler på Vita Huset. Och diskuteras just koreanernas militärparader. Om de nu inte är T-rump-inspirerade. Alltså mycket fejkade. Känns lite Brynäs målvakts inspirerat, skakigt. Vill liksom inte syna korten. Även mäktiga Kina och Ryssland darrar.  

Florvätesyra. Absolut bland det värsta. Det som läckte ur en vagn borta i Avesta idag. Visar att samhället även hos oss är sårbart. Något som det är så svårt skydda sig emot. Outokumpu måste ha ordning på sina transporter. Frätande, skadar inandning.

Så är det på gång. Mer på allvar verkar det som. Gruvetablering eller ej i Bovik. Folkviljan är mycket, mycket tydlig. Undrar vem som kan kliva fram och ge garantier. Utgår från att de två kommunernas samhällsbyggnadsenheter dels samverkar, dels är engagerad – på riktigt.  

Ingen biljett till Gavlerinken. Nu heller. Men det fanns ju plats framför apparaten. Efter ett något annorlunda förspel. Gick ju bra – med Brynäs tröja på kyrkorådet. Det som skulle bli en festkväll kändes rätt att fira i nationaldräkten. Utan flaggstång gick det inte hissa Brynäs fanan i topp.  

Festen som kom av sig. Kraschlandade. Mycket enkelt att säga ”vad var det jag sa”. Men har ju skrivit många gånger. Även på den här sidan. Att det mycket troliga var at själva sänka laget på målvakts-positionen. En stabil andremålvakt som aldrig någonsin tagit förste spaden – i någon klubb. Och en förste som är lovande, mycket till och med. Kan göra de absolut mest excellenta räddningarna. Men också floppa rejält. Och gjorde det ikväll – på et mycket avgörande sätt. Fick till den där vändningen som HV så väl behövde. Två av de största Rembrandt tavlorna som historien sett. I sjätte matchen i en SM final! Shakin´all over. Egentligen synd om honom som absolut gjorde så gott han kan. Men saknar totalt jämnheten. Och så in med reserven som skakar vidare. Brynäs äventyrar fortfarande – och uppenbart – sitt guld genom att förskingra Anders Lindbäck och vad det skulle ha betytt för hela laget, för hela föreningen, för oss alla. Då som nu – högst märkligt.

Nu ställs allt på sin spets i frireligiösa högborgen Jönköping. Efter lördag så måste den delas ut- Pokalen till Sveriges bästa Hockeylag. Blir intressant se vem som får förtroendet att ställa sig mellan stolparna, inledningsvis. Och när det blir dags för lördagens andre målvakt kliva in.

Sedan är det förstås själv svårt behålla lugnet. Svårt svälja kommentarer när de kommer från de som utses som experter i TV sändningen. Måste förstås tänka efter själv – och inse att Sanny Lindström haft väldigt många hjärnskakningar. Och det kan ju knappast läggas honom till last.   

Uppryckningen kom – men det räckte inte ända fram. Inte för inte kom uppryckningen när Brynäs spelade utan målvakt. Kändes faktiskt tryggare då! Hur snabbt få fram en målvakt? Kanske går hitta någon i juniorleden.