Det finns dagar – och så finns det –
dagar. Idag var det verkligen en sådan dag. Som aldrig någonsin kommer tappas
bort. Fylld med äkthet. Men också med sorg och smärta. Att få följa en ung männíska
till den sista vilan är alltid speciellt. Men den här unga personen var och är
i allas minne som helt speciell. Varm, bryr sig alltid om andra, letar efter de
bästa vägarna at upptäcka i världen. Naturen, trädgård, djur, familj,
medmänniskors väl och ve var blott delar i hennes livs vandring.
Kan gott avslöja att mina egna tårar rann i strida
strömmar. Utan att ha tagit med ens en pappersnäsduk. Kändes naturligt och
dessutom omöjligt stoppa. Men försökte inte heller. Lät det strömma.
Känslosam förrättning och inramat med så känslosam musik.
Den som inte skulle varit berörd denna dag – den människan finns inte.
Det konstiga, smärtsamt men också en dag som åtminstone
jag själv blir stärkt utav. Lär mig ännu mera om meningen av livet. Äktheten
och förmågan bjuda på sig själv. Odla vänner. Se varandras olikheter och även
förmågan växa utav att odla dessa kontakter fullt ut. Idag också att livet inte
alls är rättvist. Men att ha sått så många frön under vandringen här är
fantastiskt. Något för oss som går vidare att lära oss utav. Sorg och glädje –
så nära varandra.
Kom hem förstås. Sen eftermiddag. Klart det var högst
naturligt komma i nära kontakt till Lou och Ilse. De är ju så oerhört viktiga.
Och veta att i morgon lär vi bli än mer i kontakt med varandra. Med Carl-Henrik
& Elin nere i Göteborg och uppladdning inför Bruce Springsteen i morgon
kväll så kommer flickorna än mera i vårt ansvar.
I denna sköna sommartid. Absolut vad slår en svensk
sommar? Men också insikt att vi nu har den varmaste sommaren någonsin. Fram
till nästa år då det säkert blir än varmare. Och så pass många utan insikt att
vi står inför en klimatomställning. Som också är farofylld. Fortfarande finns det
personer som skickar in skit i systemet och inte vill se på möjligheterna, inte
vill förstå sammanhanget. När någon jäser fram de enkla sanningarna – eller osanningarna
– och gör det från sitt eget säte i svensk riksdag – då inser vi att världen är
hotad. Klarar man blott lyfta riksdagsmannaarvodet och inte kan lägga ihop ett
och ett och få det till två. Då blir tvivlet på riksdagen uppenbar. Men framförallt
de fans som personen tycks ha. Hur är det möjligt i en upplyst värld? Senaste
utspelet; försök att spela bort korten
kring utsläppsneutralitet, fossilfrihet, omställning. Försöket att spela
bluffpoker med sanningen. Närmast landsförräderi.
Skogsbränder redovisas, flertalet i vårt eget län. Men
inget mot vad som tydligen sker i Norberg. Skog som brinner förintar stora naturtillgångar
men hotar också personligt ägande. Ger så mycket svåra insatser för
Räddningstjänsten att hantera. Brandmän som måste kämpa trots EUs arbetstidsdirektiv.
Skjutningar. Också det som rapporteras dagligen. Som nya regeringen
skulle få bort efter högst hundra dagar vid makten. Vallöften som alltför många
i Sverige verkligen gick på. Tillsammans med allt annat som visat sig vara
bluffpoker i all sin skönhet.
Almedalen igång, i år utan mig. Men minnen har man naturligtvis
från dylika dagar. Och insikten att det går att få ut mycket från denna tillställning.
Om man är förberedd och verkligen vet hur man ska agera innan man åker. Fortfarande
en relativt öppen tillställning trots fjolårets dödliga handling.
Fotboll – agenter. De som agerar välbetalda mellanhänder
till avtal och kontrakt. Idag avslöjades en agent som krävde bilder på könsdelar
för att se till att kontrakt verkligen skrivs. Sjuk person som försöker nyttja
sin ställning.
Allsång från Skansen. Bara framför egen TV – men erkänner –
jag sjöng med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar