CO2

 

Tidig morgon men med klar målbild, till och med klar blick. Tillsammans med Clas seglade iväg till Greens Hotell Tällberg. Minnen vällde fram. Många år sedan vi var där. Då tillsammans med mamma och pappa. Mammas 60-årsdag. Enkelt räkna. Torde varit 1983. Inte så länge sedan men ändå länge  sedan.

Idag heldag med Biodriv Mitt. Transportsektorn som släpper ut så mycket CO2. Branschen på plats. Stora investeringar – som är svåra hantera när framförhållningen är så kort. Och mycket tvära kast har förekommit. Men motverkar givetvis företagens långsiktiga satsningar. Givetvis antecknade jag. Såväl vad som berättades men också en del av det som jag tog till mig som tveksamheter.

Infrastruktur inkluderande drivmedel. En stor fråga, borde engagera oss så mycket mera än vad som jag normalt möter. Skälet? För krångligt, för invecklat, för svårt? Nu måste vi alla upp på banan. Handlar ju inge minst om ansvar.

På plats två starka pjäser. Som jag verkligen uppskattar och inte hemlighåller. Såväl Anders Lundell från Mid Sweden Hydrogen Valley. Och givetvis även Antti Vainio från Mellansvenska Handels-kammaren. Två olika inspel – men ändå ack så viktiga.

Uppföljningen per i morgon blir över mobil med Mats. Och vad som utspelades idag inom Partnerskap Bergslaget. Börjar trappa upp en form av remissvar och vill givetvis vara med redan när första penndragen dras. Tillsammans med några andra stråk kan våra åsikter te sig lite starkare – än var för sig.

22 november. Klart datum och innehåll redan plitats ned. Från de som verkligen vill engagera sig i så viktiga frågeställningar. Vätgasdagen på Sandbacka Science Park. Förväntar mig en dag som visar oss riktningen framåt. Nationell träff dessutom. Så förhoppningsvis kommer det deltagare från hela Sverige. Och då blir det än mer intressant få ta del av hur miljösatsningarna ser ut – i verkligheten. Ord eller handling. Finns så mycket vi faktiskt kunde göra nu. Om vi bara lät det logiska tänket synas i praktisk handling.

Vackert var det allt i Tällberg. Fantastiskt med alla de där hotellen som ligger utspridda och speglar sig mot Siljan. Överlägset antal hoteller på så liten yta. Dalarna är vackert – nästan som Gästrikland!

Fick det där telefonsamtalet från Hälsingland. Samtal som jag verkligen uppskattar. Även när beskedet, innehållet, är som idag. Att få veta hur en person mår. Och då är det absolut bäst komma till professionell hjälp än vara ute i samhället och må så illa. Tacksam också att personen får hjälp så personligt – som idag. De som räcker ut handen och ger av sin tid, ger närhet, omtanke – det som skiljer en riktig människa mot någon annan.

Hann med kyrkan ikväll. Skönsång med känslor. Robert, Erik och Anna. Ackomponjerande av Emelie. Klass rakt igenom. Många låtar som framfördes. Flera fastnade i hjärnan. Som; Låt kärleken slå rot, Håll mitt hjärta, Gabriellas sång. Med flera. Känslorna strömmade fram, tårarna trängde sig upp och omfamnade ögongloberna. Uppenbarligen är jag lättrörd.       

Och besviken. Matchboll mot Georgien på bortaplan. Sämsta laget. Men ikväll vann de. 2-0 mot Sverige. En skräll, möjligen. Men skulle aldrig ha kunnat ske. Inte alls ett lyft med Zlatan utan istället närmast ett sänke. En avgörande match är vad man gör den till.