Inget planerat. Det som
blev – det bara blev. Och då blev det mesta ganska rätt. Mer uträttat än vad
som var planerat. Delvis för att inget alls var planerat! Känns alltid
tillfredsställande när det går pricka utav. Och en del avprickningar blev det
allt. Senast ikväll. Men då med starkt biträde av Carl-Henrik. Som antog
utmaningen och klättrade upp på stegen. Som stod där och svajade med höjd mot
äppelträdet. Provade själv och insåg fort att jag hade en del svindel i huvudet.
Nu fick vi diverse torra grenar ursågade. Mycket bra. Det jag lyckades med var
blott det som det gick göra från markens säkra yta.
Givande träff med Kenneth i
Hyttmarken. Det mer beställda går starkt mot sitt slut. Men fanns och finns
mycket att prata bredare – och djupare – kring. Och besöket runt Kyndelsbäcken
visade också historien. Kunde exakt fastställa var den stått. Kvarnen som en
gång fyllde ett viktigt syfte i närheten av bron. Tittade också på posthuset/pumphuset.
Också stor historia men i stort behov av upprustning. Givetvis måste historien
fram. Berättas vidare på något sätt. Vad överlämnar jag gärna till Bosse. Som
har en underbar förmåga att leta reda på det som varit. Lyssnar in historiens
vingslag.
Klart tankarna gick till
Emils gårdagsinlägg. Framtiden med hästar. Vad månde bliva? Redan satt ut stakpinnarna
och driver på med kraft och engagemang. Väl sufflerad kan det bli en ny Stig H
Johansson. Utan tvekan. Nu är det upp till omgivningen ge honom de rätta
förutsättningarna. Både vad gäller stallplatser, utvecklingsmöjligheter som
körvägar. Mycket finns – redan. Mycket annat går fixa fram och utveckla
ytterligare. Och så många generationer bakåt som skulle applådera. Om de bara
hade den möjligheten. Blev lite nostalgi att gå in i huset och berätta om
möjligheterna för det som finns i väggarna.
Lite färg över.
Utomhusfärg. Vit färg till och med. Fick på lite av den vita varan runt
entre´n. Lite har det väl lyft. Och så ska man ju ta vara på det som finns.
Well done.
Well done kan det knappast
skrivas om de som kör bil efter stranden. Efter den kommunala badstranden.
Borde ju gå att tänka själv. Men någon form av skyltning borde vara på sin plats.
Ansvar för naturen inbegriper en hel del av det mest självklara.
Självklart är det inte med
segrar. I idrottens värld. Idag stort bakslag i ettan. Mest ont måste det göra
i Sandvikens IF inre själ. Legat med så länge för at hugga efter seriesegern.
Men nu kan ju en värdefull andra plats också försvinna. Andra platsen som
skulle ge kvalmöjligheter för att ta stegen uppåt. Men nu går de senare
matcherna åt rakt andra hållet. Serie är som står framför dörren. För Brynäs
herrlag. SHL signalerar strax nedsläpp. Och att då igen få en förlust är
knappast bra för självförtroendet. Den här gången mot Timrå på bortaplan. Och
fjolårssäsongen kan knappast stärka självförtroendet – den heller.
Bara i säsongens linda.
Bandyn. Sandvikens AIK herrar upp idag till Edsbyn. Första träningsmatchen.
Edsbyns andra. Hälsingemål, fyra stycken. Saik mål sju kassar. Så möjligen har
Jockes gäng något stort på gång. Lacknystanet som ska bära laget ända fram till
Uppsala i slutet av mars månad. Och utan corona så bör det finnas plats för mig
på läktaren. Kalendern bokat in datumet. Gott att ha ett starkt lag från länet.
Förutsätter att de andra hejar på starkt från läktarplatsen.
Sveriges starkaste familj.
Klart tittarvänlig serie. Och så himla olika konstellationerna uppträder. Rena
rama gnällarlaget från södra Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar