Att driva på

 

Nu batteri i kommunikationsradion. Så alla fal den laddad. Själva geväret får ju inte laddas förrän man är i pass. För nu är det dags även för vårt eget jaktlag. Start som vanligt nedanför Lindbergs klockan 07.00 måndag morgon. Och passen redan fördelade. I alla fall inledningsvis.

Utflykt mot Hornberget idag. För att räta upp ett äldre älgpass tillsammans med Per-Ewert. Han fixade och jag  assisterade. Så nu fungerar den äldre varianten ytterligare ett år. Äldre alltså passet. Fast äldre gäller ju annat – också. Möte i skogen, undrar hur många pass firma Mats & Axel egentligen byggt i år! Imponerad.

Fordras vilja bygga, skapa boende. Och bidra till att orten också växer. Det borde rimligen alla applådera. Framförallt när det ligger helt i linje med gällande översiktsplan. Fast det finns alltid två ytterligheter bidra inom. Som i precis allt. Arbeta för möjligheter – eller tvärtemot. Utgår från att de allra flesta finns inom möjligheternas laguppställning. Men uppenbart inte alla! Beslut fordras oavsett vilka bromsavtryck som sätts in. Så då gäller det identifiera och ge fakta till de som ska besluta.

Samma område. Investera i en industribyggnad. Bidra också med arbetskraft. Bidra till arbete och projicera in mer av framtidsvilja. Det som väl alla borde applådera. Men uppenbart någon, några möjligen, emot! Försöker förstå – men fattar absolut inte alls vad som driver.

Kollar mig omkring. Hur tusan kan padel ha blivit en sådan idrott som verkligen fångar stort intresse. Har ju inte själv provat ens. Men så fordras det tillstånd sätta upp en hall. Naturligtvis. Förstod inte då varför det skulle vara så svårt på Lövbacken innan tillstånd kom. Men så kom det på industriområde till slut. Motsvarande i kranskommun? Leken heter uppenbart blindbock. Eller något annat som också förvirrar. Konsekvens?

Fyller på andra berättelser som drabbat runt om i kommunen. Försöker förstå. Gör allt för att kunskapa mig själv. Men det misslyckas förstås. Slutsats, det orimliga blir än mer orimligt. Men kan ju inte smälla in den där stora insändaren. Manar istället till eftertanke. Någon gång måste det gå att vända på kuttingen.   

Hockeybanan. Fortfarande fylld av sandigt underlag. Snart lär det frysa på och då blir det att söka sig till annan arena. Banan nu rensad från ogräs av Mickes gäng. Men lämplig för oss i tabata teamet. Fick mig en gnuggning  av firma Mari & Helena tidig morgon. Kanske en timme i morgon bittida också. Jag behöver verkligen röra på den här kroppen. Och mer ändå.

Försöker få ihop kommande vecka. Blir definitivt inte en hel veckas jagande. Antal mellanspel som det inte går vara borta från. Och nu såväl röntgen en dag som ett blodprovstagande en annan dag. Skrev till doktor Börje och frågade om tid som skulle göra saker och ting mer möjliga. Avvaktar svar. Liksom responsen på föreslagen diagnos.

Drar alltmera ihop sig kring remissvar. På ett ämnesområde som uppenbart berör mer än allt annat. Viktigt kunna peka riktning, kunna få till underlag som det går ställa proposition på. Stor tacksamhet till den/de som avsätter tid för att tänka konstruktivt. Att komma med förslag, påverka för en hållbar lösning. Möjligen det som stavas pragmatism. Klart intressantast vara med i team som också driver frågor framåt.    

Livet tänkte jag mig så.