Fullmåne. Så magiskt och på
plats just ikväll. Månens kraft som kan ge så mycket. Otvivelaktigt påverkar
den sömnen, påverkar den eventuellt ångestkänslor. Ger utrymme för varulvarna
och deras olika framträdanden. Respektfullt gled jag in i månens klara sken.
Förlorade mig en stund och lät naturkrafterna strömma in. Med förtröstan att
det även vankas ny morgon om antal timmar igen.
Det som borde ske i helt
andra sammanhang också. Men ändå egentligen inte sker! Att släkten träffas. Nu
blev det så – igen. Träffen handlade om en begravning. Med många positiva
känslor och minnen för en person som alltid betytt så mycket. För så många. Så
känslosamt. Musik som berör. Och så många som hedrat henne med sitt besök.
Kändes onekligen stort att få vara en del utav.
Släkten är stor, mycket
stor. Den som sprungit ut från ”Lindfallarna”. Måste varit en helt speciell
uppväxt. Som alla barnen klarade av. Säkert med stor motivation, stor vilja och
även stor sammanhållning. Men tiden rinner iväg. Ständigt. En generation
passerar revy för att ersättas av nya, av flera. Sammanhållning, förståelse.
Överföra berättelser, minnen. De som alltefter visar sig viktiga för kommande
generation. En framtid utan rötter kan lätt bli en vinglig resa- annars.
Blev en tur och returresa
där över vägen Främlingshem. Numera belagd men fortfarande lika kurvig. Som det
var när saker och ting anträddes. För så många år sedan. Ändå kändes det
verkligen i nutid. I varje enskild kurva.
Trygghet, utbildning,
samarbete, lokaler, stöd, ansvar, inflytande, förankring, respekt. Varit
oerhört många inlägg, berättelser som präglat den senaste tiden. Ödmjukhet är
ett ledord. Ta alla berättelser och funderingar på allvar. Tuffa beslut behöver
verkligen konsekvensbeskrivningar. Vad är plus, vad är minus. Och först därefter
ta just beslut. Att ta inget beslut är omöjligt. Och samtidigt förstå att det
berör, påverkar varje individs förutsättningar såväl i skolan som i vuxenlivet.
Skulle aldrig gå att springa en orientering utan att överväga konsekvenserna av
det vägvalet mot det andra. Just det som skiljer vinnare mot förlorare.
Förmiddagsbesöket hos mamma.
Kändes som det fanns väldigt god förståelse. Och verkligen en vilja om en
lördagspromenad. Hoppas nu vädret tillåter. Så kan dt bli såväl till affären
som att tända ljus på kyrkogården. Och kaffebesök antingen hos mig eller hos
Ilse.
Ilse som just idag började
sin inskolning på dagis. Förkyld så tiden blev inte så länge. Men direkt
verkade hon gilla läget, gilla kompisar. Känns som det här kommer bli mycket,
mycket bra. Men så börjar hon sin dagis period som en mycket harmonisk ung
tjej.
Mindre tjej. Planering i
full gång. Tror jag. Planering för dopet. Tacksam för det beskedet. Med en
mindre passning att klart jag hoppats de valt vår gemensamma kyrka istället.
Fast helt övertygad om att det här kommer bli mycket bra.
Läste intresserat. Magda
Gads övertygande text varför hon avslutar sitt skrivande på sociala mediet
Facebook. På grund av alla knäppskallar som vrider dit sanningar helt i avsikt
att sprida missnöje, sprida hat och motsättningar. Avstår att skriva några
exempel på namn! Fast jag har ett antal och definitivt kanske den värste. Troligen
felvaggad.
Femtonde på raken! Känns
som något av ett rekord. Femtonde matchen som vinnare – på raken. Måste handla
om lagsammanhållning, om att göra varandra bättre. Och naturligtvis också
tränarens roll, inflytande. Jocke och det nya, hårt arbetande bandylaget i
svart. Sandvikens AIK.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar