Ja - Framåt

Klart att nej så småningom blir ett ja. Ett rungande ja dessutom. Nej känns oftast som stagnation. Som en icke riktning. Och det är ju med riktning vi är identifierade, och ska vara identifierade.

Kristersson lämnade tillbaka sitt uppdrag idag till talmannen. Intervjumässigt så skyllde han sitt stora misslyckande på andra personer, på andra partier. Inte på sig själv. Ganska typiskt för dylika personer. Någon annanismens korsriddare.

Saker och ting rullar vidare. Det är ju ingen som prövats som statsminister ännu – så de fyra försöken finns ju kvar. Innan det är dags för eventuellt nyval. Och onekligen är det ju ett bra sätt att få antal journalister fullt sysselsatta. Vrida, vända och spekulera. Och fördöma.

På region och kommunkartorna blir det alltmer klart vad som gäller. I majoritet, i de flesta fall. Men ibland också när minoritet ska försöka styra. Äventyrligt och så klart en utmaning i sig självt. Finns ju några avskräckande exempel under senaste mandatperioden. Borde vara avskräckande att reflektera kring. Makten i sig får inte vara så berusande att det bortses från en verklighet. Annars kommer verkligheten snabbt att galoppera ikapp.

Fantastisk söndag. Slår till och med lördagen. Kortärmat är den maximala klädseln. Däremot håller jag mig noga ifrån att gå och ta mig et dopp i närliggande Storsjön. Kanske p g a årstiden i alla fall. Eller om det beror på att jag badat tillräckligt under sommaren.

Pizza till lunch. Lite annorlunda. Men när grannarna var fullt upptagna med målning så kunde jag ju servera med snabbmat. Och närheten till Shiyars pizzeria gjorde ju det hela väldigt enkelt. Fick istället sitta på trädgårdsmöblerna ute hos och med Carl-Henrik och Elin. Sommarlikt. Och än mer stämningsfullt när Ilse också var med. Förtjusande tös men givetvis noll intresserad av pizza ännu. Fast den tiden lär väl komma – den också.

I Sandviken, världsturnering i bandy. Börjar få många år på nacken, World Cup. De allra bästa bandylagen i världen. Då handlar det naturligtvis om Sverige och Ryssland. Andra klubblag gör sig inte besvär. Om de nu finns förstås.

Kvartsfinal igår vid midnatt, semifinal i morse och final sen eftermiddag. Håller inte att ladda upp och ha den påkänningen. Inte ens för Sandvikens AIK. Så det orkades inte med så hårt jobb i finalen när nu Villa Lidköping stod på andra sidan. Så i år – blott silver. Men med spelschemat, en stor bragd. Nu blir det istället guld som gäller på Studenternas i mars 2019. Kommer givetvis göra allt för att bli ett vittne på plats.

Lagt fram en del. Som ska ned i väskan. Det som behövs för en resa, som är så nära i tid. Lite koll på grejorna och det blir ju en kväll i morgon också. För att stuva ned det som jag vill ha med. Får väl kolla över datorn vilket väder som presenteras där borta.

Kul få sällskap. Kul också när det upplevs positivt. När den lilla utsträckta handen tas emot så tacksamt. Började hos mamma. Både hon och mamma verkade trivas kring mötet. Fortsatte till Årsunda med Elins farmor. Och Kyrkan som hon längtat till att besöka så länge. Roligt att det var Lars-Erik som tjänstgjorde. Aldrig bakom-ryggen-snackande. Har alltid känsla i sina uppdrag. Därmed så kul få biträda. Idag också med kyrkokören.