In an LRF tour

Alltid fascinerande. Oaktat den internationella scenen, nationella, regionala eller lokala. Oaktat organisation, förening, bolag. Hur ledarskapet formar och bidrar till framgång eller stagnation. Hur det bidrar till att låta alla nå sin fulla potential – eller inte. Samlat oerhört många intryck, personer och alltid försökt lära mig vilken filosofi de olika ledarna arbetar efter. Eller t o m i vissa fall helt visar sig sakna. Finns massor av olika sätt mäta ”temperaturen”. Samtidigt som de enskilda upplevelserna på sina sätt är subjektiva.

Vissa lagmedlemmar mår bäst av att styras, att låta någon annan ta beslut, styra sina liv. Andra vill och kan ta initiativ, för att få känna tillfredsställelse av att bidraga. Klart att just ledarskapet gör stor skillnad – eller avgörande skillnad.

Kändes inspirerande sent igår kväll att läsa in lite teoretiska funderingar om just det som bidrar i utveckling. Och förstår att det aldrig går hitta ett enda sätt. Utan det måste formas av vars och ens personlighet. För vissa handlar det om att ständigt freda om den egna tryggheten och då arbeta mot alla former av mångfald. Det som är den bidragande formen i ett ärligt utvecklingsarbete.

Lång dag på sitt sätt. Väldigt intressanta besök. Personligheter som verkligen bidrar i samhällsbygget och som inte alltid känner sig bekväma i hur vi uppskattar deras arbetsiver. Går att göra mängder – om vi bara vill och även bidrar med engagemang. För engagemang har verkligen de vi besökte.

Gänget som imponerade. Anne Eriksson, Elin Bernhardsson, Åsa Lindgren, Karl-Erik Jonsson, Hans-Erik Zakrisson! Det var allt från egen framtagen ost av högsta kvalitet som det här med ryps odling i för min del stor skala. Och givetvis en omfattande och begriplig köttproduktion.

Knäckfrågorna handlar egentligen om delad upphandling, känna marknaden, och känna samarbetsambition och inte ensidig kontrollfunktion. Enkelt teckna ned, svårare uppnå. Utan ambitioner och aktivitet i den riktningen så stelnar fort möjligheterna till is stoder.

Ramade in. Städning hos mamma och eldning samtidigt var huvudpunkterna morgontimmen. Samma ställe sen eftermiddag men utbytt mot att forsla in ved.  Lite vettigt gjort.

Kan liksom inte få allt. Ibland stryks ju det allra viktigaste. Trots at jag hade trott på verkligheten. Hamnade istället på elbolagets årsmöte. Som kanske anstår en seriös valberednings ordförande. Rakt igenom. Förberedda val klubbades igenom. I vårt eget bolag som torde vara bland de minsta – i landet.

Småplock fick ersätta det som jag hade hoppats inte bara planera utan också få genomföra. För det som jag upplevde som bestämt var tydligen enbart prat i tungor. Utan substans. Kändes naturligt istället gå upp till kyrkogården. En annan form av substans. För att vattna på gravarna. Liksom en vattenstråle är det ju när planering rinner iväg.

Handlingarna börjar ramla in. Dagarnas arbetsmaterial på plats. Nu även aktuella flightbiljetter. Börjar närma sig – och har mina ambitioner. Vara med på riktigt. Sällskapsresan tillhör för min del mer Lasse Åberg.

Så tragiskt gå ut på sjön under skarp blåst. Och ramla i. Larmet kom – men mycket, mycket sent. Tog tid för att hitta mannen. Och därefter fånga upp honom i båten. Handlar om en brandkilles yrkesprofession.

Valet i England, inga sensationella siffror. Arbetet med Brexit fortgår i allra högsta grad. Mayday, mayday kommer alltmer nära. Överlägset spelat. Riktigt så överlägset blev aldrig valresultatet.