My love is not blind

Som det alltid är den här tiden av året. När nämnderna ska lyfta fram sin verksamhet och allt man behöver till kommande år. Nu när det var dags få ta del av deras egen beskrivning och deras egen prioritering. Och som alltid – den verksamhet man har haft – den ifrågasätts inte. Och så läggs krut på att lyfta fram hur viktigt det är att tillföra. Ingen överraskning, kommer alltid in motiverade utökningar. Och som alltid är det från viss sida som budgivningen är högst. Men allt är enkelt ta till och egentligen vilja få in i budgetpåsen. Men så är det – en högst naturlig prioritering. Där konsekvenserna ska vara analyserade. Vad som händer om just detta inte kommer med.

Det finns en verklighet – och så finns det hägringar också. Viktigt är också förstå att vi administrativt kan ha olika förvaltningar, olika nämnder. Men det är tillsammans vi är förenade i en form av koncern. Vilket alla borde inse.

Dagarna läggs samman, egna anteckningar ses över – igen. Kommuniceras i den egna organisationen. Hoppas verkligen att det teamet harmedlemmar som också vågar sätta sig in i materialet och ge återkoppling. Vill plocka in investeringssammanfattningen i sin helhet innan jag sänder den till min egen grupp.

Åter hemma. Carl-Henrik & Elin från Thailand. Verkar som de bestämt sig för saker och ting där borta. Kanske blir klartext under veckoslutet? Eller – förväntar mig det.

Klart det drar mycket mer än att åka ned till Stockholm på konsert med Magnus Uggla eller med Weeping Willows. Hur varmt och nära det än må vara med konsert och hotellrum. Har ju ingen födelsedag att fira heller. Får duka fram med middag och levande ljus hemma vid istället. Som en form av substitut.

Städa ut det gamla – och in med det nya. Eller ut med det nya och in med det gamla. För så är det – städbolaget ISS löses ut från sitt åtagande och istället kliver Coor in – igen. Städning och kliniskt rent – som det borde vara inom hälso- och sjukvården. Nu effektuerat med det nya avtalet.

Städa området från tomhylsor. Är möjligt nu i Gävle sedan det handlat om kvällssen skjutning. Kanske dags igen – återerövra det gamla ordet; Gävle, Sveriges Chicago. Ta upp kampen med orter som Malmö och Göteborg.

Bygga upp och sedan sälja innehållet. Verkligen lyckats, Claes Hartwig. Och som det nu ser ut, säljer Furuviks Bryggas skötsel, innehåll till Parken självt. Nu återstår visst blott det här året innan någon ny restautör tar över. Dock under Furuvik Parks räkning. Mycket tveksam om de kan uppnå samma höga kvalitet och känsla.

Och välkommen hem. Hoppas jag vi får säga snart. Till den magnifike ytterhalven Erik Säfström. Åter till Sverige efter sina ryska år. Och givetvis utgår jag ifrån att det handlar om Saik igen. Den förste med yppersta kapacitet som räknas in. Kanske, kanske, förhoppningsvis den andre stavar förnamnet till Daniel.

Klart för minst tre nya år med reklamfri dräkt. Som ett enda hockeylag har förmågan fixa fram. Finns inget lag med dessa vackra dräkter som Brynäs Hockey flyger fram i. Nu med sponsoravtal som gör det möjligt fortsätta sålunda.

I övrigt handlar kvällen mer om uppladdning inför morgondagens semifinalspel i den första matchen och så holmgången det planeras för uppe i Mora. Förstår att Anna Hed känner viss oro. Men visar det inte! Kanske mailet sen lördagskväll skrivs Välkommen till SHL.  

För Brynäs ytterligare en träningsdag. För deras del kliver man in i verkligheten först söndag eftermiddag. Kan vara bra för trötta kroppar.