torsdag 17 februari 2022

Sandra!

 

Favorit i repris. Favorit med stort tryck över axlarna. Då gäller det att också kunna leverera. Vissa kan, andra sjunker ihop av den hårda pressen. Men så Sandra Näslund. Hon blott visade ryggen till konkurrenterna. I varje lopp. Givetvis också i finalen. Imponerad kan inte räcka till som ord. Mycket starkare uttryck behövs. Åter ett svenskt Guld bärgat. Sverige får hämta ned ett Herkulesplan för att bärga hem medaljskörden i en och samma last.

Surfade in lugnt morgonen igenom. Lugnt framför OS sändningen. Men med datorns hjälp gick det ju att göra flera saker samtidigt. Och när det blir nervöst då tittar jag gärna ned på något helt annat.

Taxiutflykt. Hämtade givetvis gärna Jo som så tidigt åkte med Lina till Gävle. Hoppas det hela utvecklar sig till en form av fortsättning när hela tiden blev utvecklingssamtal med Emma runt jämlikhet. Två högst intelligenta och kompetenta personer som träffas – klart att resultatet blir framgångsrikt då. Och ämnet mer angeläget än någonsin.

Annorlunda- men ändå. Jannes raka fråga; Är det allt flera som lider av psykisk ohälsa? Uppenbart men bakgrunden till det kan ju vara väldigt olika. En stor bov i dramat är säkert skiten som sprids på sociala medier. Finns ju ett antal dyngspridare. Okrönt kung i Gävle trakten. Så fantastiskt mycket osäkerhet dylikt sprider ut som betalas med osäkerhet och till och med psykisk ohälsa.

Digitaliseringens väg är tydligt inslagen och kommer inte vända åter. Men det finns en baksida att ständigt låsa fast sig framför olika former av skärmar. Att leva men samtidigt inte göra det.

En berättelse från livet. Jag kunde bara lyssna. Och ta in vad som sades. Klart det är berättarens sanning. Om de möjligheter – eller omöjligheter – som serveras i just den skolan. Just att ha ett handikapp och inte få det stöd som personen och familjen verkligen behöver – det måste kännas tungt. Jag kan i varje fall lyssna. Och då blir första avdelningen att avsätta tid. Letar upp en rejäl lucka i kalendern och lägger in det viktiga mötet. Det allra minsta man kan göra om man aspirerar på att vara en medmänniska.

Klart jag läste in hela artikeln från regionfullmäktige. Då länets samlade konstexpertis debatterade konsten och dess betydelse. Var den ska finnas – och inte. Vilket syfte den har och hur den dels skapar känslor liksom att den bibringar hälsa och välmående. Got med den professionella klicken. Då kan man sova ovaggad.

Och än mer skönt när Brynäs fixade sin trepoängare mot laget därifrån gnällbältet. Två ett vinst med mersmak bör betyda ett litet skutt i tabellen. Vi är på gång, vi är laddade, vi är tända.       

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar