En Jul

Många traditioner som passerar revy. Hur en jul ska vara, hur den ska te sig. Uppväxt i Hyttmarken var det ju mycket tydligt när hela släkten skulle samlas. Släkten på mammas sida. Alltefter blev vi många, väldigt många. Och det blev ogörligt. Att få plats. Inte bara med maten utan också samlingsplatsen. I allt det här skulle ju också det vardagliga stöket få sin plats. Djuren gjorde ju ingen uppehåll bara för att det var jultider. Foder, mjölkning, mocka ut. Med åldern blev helgen nästan omöjlig för morfar och mormor att orka med. Dessutom det överflöd som bars in med julklappar i massor. Fanns nästan inget slut på alla paketens antal – och innehåll. Den långa traditionen bröts och annan tog vid.

Med killarnas uppväxt blev det också minst 20 år på raken i badhuset. Varje julaftons morgon. Bröts först när Parkbadet byggdes om och det inte var lika välkomnande längre. Till dess, tidig morgon, julfrukost först vid hemkomsten och därefter laddad för full lång dag.

Julklappsodysén fortsatte. Och visst – kul få julklappar. Även det onödiga kan pigga upp. Måste liksom finnas någon speciell köpa till och för. Och nu, verkligen. Två enormt små söta tjejer. Som så oerhört charmar. Och därmed blivit en formidabel måltavla för julklappar. I mängder. Och vips blev det en helt annorlunda julafton. Lugnet, maten, leken, närheten. För julen ska vara till för att sätta just barnen i centrum.  

För andra kan det istället handla om ensamheten. Inte vara med. Förvissas till någon form av ljudbok som följer med kvällen igenom, möjligen stundom övergiven för något spel, en patiens. Naket, utlämnat, övergivet. Berättelserna kommer där i jultiden. Om personer som samlar ihop de övergivna. För en gemenskap som alla sociala individer med säkerhet behöver. Att blott ligga på rygg och samla jultimmarna ger allt annat än gemenskap. Eller uppvisar individens sanna själ.

Idag borde det vara de vänliga orden och de omtänksamma handlingarnas dag. Egentligen borde varje dag vara det, men framförallt idag – Julaftonen. Och att vi då förmår glädja oss åt det vi har, istället för att gräma oss över det vi inte fick. Då blir kanske livet lättare. Kanske.

Det viktigaste är nog att försöka se det roliga i alla händelser. Humor är en stark och god följeslagare på livets väg.

Angrepp från tomma tunnor. Just julaftonen. Försöker nyttja media för att slå splitt i ett fungerande team. Fel dag angripa på. Plus fel angrepp. Innehållslöst och närmast pinsamt. Behövdes inga stora insatser för att kontra på detta. En enkel textmassa för att punktera den feladresserade ballongen.

Tradition. Titta på eftermiddagens Kalle Anka och kvällen Tomten är far till alla barnen. Innan det är dags till en uppföljning av några års tradition. Stämningen under Midnattsmässan. Sent men något det är svårt att frivilligt skiljas från.