Intryck att värdera

Äras den som äras bör. Klart jag glädjer mig åt att Arne Anderstedt fått utmärkelsen som Sveriges bäste eldsjäl. I arbetet för att ge personer med utvecklingsproblematiken möjlighet till arbete. I det här fallet på Högbo Bruk. Tvekar aldrig att aktivt söka varje individs kompetenser. Det som bidrar till att den enskilde får växa. Grattis. Väl kvalificerad person.

Det är med umgänge till dylika personer som det är enkelt glädjas åt livet, åt varje dag. Personer som letar efter möjligheter. Tillräckligt många som är bromsklotsar i utvecklingen. Som har en egen dagordning, vill bygga monument över sig själva. Eller försöker aktivt stoppa eldsjälar genom en ytterst hierarkisk organisation. Hotet är tydligen buttom up. Eller möjligen alltså den egna ställningen – ingen ska släppas fram som hotar min egen position. Modernt ledarskap?

Finns plats, ta plats. Men tänkte till alldeles för mycket. Fanns antal interpellationer på regionfullmäktige som jag borde ge mina åsikter ljud till och kring. Hade flera andra ingångspunkter. Borde ha korresponderat dem i gruppen före. Eller vi borde ha gått igenom handlingarna tillsammans för att få fram det rätta konceptet. Man måste låta dt regna på berget för att få ut vattenmassorna som gör skillnad. Huka i bänkarna är knappast taktiken som bidrar till kraft. Men naturligtvis seriösa inlägg. Det skulle också gjort skillnad!

Rapporterna kring problematisk väderlek nådde fram redan från morgonen. Men inte just här, mer längre söderut. Och bosätta sig på Västkusten, knappast. Där verkar det vara värst – ständigt. Dessutom är det alldeles för många som håller på Frölunda!

Bollnäs calling. Platsen för regionens alla fullmäktigesammanträden. Mitt i länet, i varje fal geografiskt. Åka fungerar ju, bara ratta och gasa. Men körde verkligen försiktigt. Har väl med åldern att göra. Och snart vankas inte ens längre avbytarbänken.

Många var det. Interpellationerna. Nästa år – valår. Då lär de öka i mängd, ännu mera. Speciellt en avsändare förutspås. Ämne? Precis allt möjligt – stort som smått, pyttesmått. Läser igenom igen. Vad behöver vårt län? Hållbar tillväxt. Hur stor del av långa dagen berörde detta? Hade inget förstoringsglas med mig. Men ändock en uppfattning. Även det som inte syns kan ju finnas i alla fall.

Umgänge, det som berikar. Hade hoppats få till det där samtalet ikväll. Om det nu hade funnits plats. Men det var tydligen andra prioriteringar. Så frågorna fick anstå. Till något annat tillfälle. Lika bra luta sig bakåt och hoppas att den som lever får se.

Missade kvällens ensamföreställning runt en tydligen färgstark pjäs. Jag som verkligen har behov av att bli flera grader mer kulturell. Dessutom är ju teatrar lärorika, att nyttja konsten i andra föreställningar. Förstod att det var några starka timmar för de som bänkat sig på Lilla K.

Egen del. Snabb avfärd till Storvik. Parkhallen jag har gamla minnen från. Som danspalatset och utflyktsmål såväl fredag som än mera lördagar. Inte alltid för dans, fanns ju annat göra också. Speciellt före. Danskonsten då var alltid styrdans. Sedan blev det ju mer idrottshall. Även då många minnen från såväl fotboll som innebandy.

Nu presenterades ett nytt koncept. Utbyggnad och vips två allhallar. Presenterades. Givetvis lyhörd. Lyssnade, bröt in. Väldigt seriöst tills avslutningen skulle stavas ja – eller – nej. Seriöst in i kaklet handlar om synliga utvärderingar och tydliga prioriteringar. Låt oss ta det därifrån. Räknade själv – 344 åhörare. Kanske var det flera. Många i publiken var ofantligt mycket skickligare än podiet.

Halkade hem. Med en fråga ringande i huvudet som jag fick mig till del under tidiga kvällstimmar. Som åter visade att redovisningar inte per automatik är sanna för att de presenteras i offentligt sammanhang. Måste alltid ställa kritiskt granskande frågor. För att få det seriösa att hålla över tid – och få fejk information att spricka sönder. Enkelt fixa med kirurgisk precision. Begärde telefonsamtal i morgon bitti, får väl se om något kommer.