Jul i vårt hus

Varje dag – en ny lucka att öppna. Men just idag kallas det lucka 24 och ska väl vara synonymen för att nu har vi nått målet. Fast det är alltid ett delmål. Livet rullar vidare. Fyllt av möjligheter. Att ”fylla upp” varje lucka med. När man lever i livet så gäller det ta vara på dagen idag. Men också blicka framåt, planera, prioritera, sätta mål att sträva efter. Men det fordras också en form av backspegel. Lära sig utifrån eller i vart fall reflektera från.

I backspegeln finns där mest angenäma och uppbyggliga historier. Fast också några personer vars beteende ger mörk färgsättning. Och av olika anledningar – tydligen – så vandrar de ändå vidare på jordens yta. Är väl mångfalden när den är som mörkast. De personer som det är svårt med tillförsikt vända ryggen till utan att riskera ett stick. Ibland uppträder de t o m i ämbetsklädd skrud.

Finns utmaningar, i mängder. Stundom så stora att det fordras uppdelning i mindre bitar för att orka svälja dem. Tror dock, vill tro, att alla egentligen vill bidra på olika sätt och vis. Bara man har kartan klar för sig. Får samhällsbygget serverat så det blir begripligt. Att ha en tro på att det är individer som på olika sätt bidrar till helhetsbilden. Tänk om alla gjorde lika, aldrig vågade utmana, aldrig trampade upp nya stigar, inte visade värme. Då skulle samhället bestå av bevarandets syrefattiga individer. En lustgård för de viljelösa.

Åldrandet sker på olika sätt. Börjar faktiskt redan i födelsen. Men när ålder är något som också innefattar att inte kunna klara sig själv innefattas det verkligen av samhällets ansvar. För visa i total avsaknad av anhöriga, eller i varje fall i avsaknad av omtanke, beröring, besök. Besök kan göras för att ge en annan människa bekräftelse, beröring, kontakt – mänsklighet. Men i det också besök som gör att den som besöker även känner det viktigt för en själv. Att besöker med andra ord är på riktigt och ingen kosmetisk produkt.

En julaftons förmiddagspromenad. Något se fram emot. Lugnt och stilla. Låta tankar vandra iväg, tillåta frågor och funderingar strömma fram. Halt och nollgradigt. Utan sol men med vänner så fungerar promenaden wähl. Väldigt viktigt promenare med och nära den som inte är på plats så speciellt ofta. Många tankar, funderingar som tillåts flöda fram då. Så viktigt för stunden och så avgörande för framtiden.   

Överraskning; vet inte varför men väldigt överraskad – och glad för det som stod från Martin och väntade på köksbordet. Kanske fråga pappa Mats om han kan hjälpa mig öppna tingesten. Kul också bli tillfrågad över nätet bli kompis med Erik från Umeå. Alltid hyvens kompis på våra gemensamma möten och resor. Briljant kille att luta sig emot.

Kändes absolut rätt att få besöka mamma under förmiddagen. Med just äktheten. Hög ålder men fortfarande stolt och en stor del i släkten. Än mer gott kändes det at Nils-Olov verkligen ville följa med och överräcka sin varma kram. Som ett bevis att hon har betytt mycket, fortfarande betyder mycket. (Så kunde det ju ha varit). Kunde också framföra en julhälsning till henne direkt från Bielefelt. Janne ringde igår kväll med stor omtanke. Klart det är sådant man verkligen uppskattar. Kramen han skickade med är nu överlämnat även om han själv får komma efter med originalet. Och helst överlämna densamma på den här sidan av årsskiftet.  

Per-Ewert in med sin julkram till mamma senare på eftermiddagen. Kanske inte rätt med namn alltid. Blev visst Carl-Henrik just då. Men namn är det enkelt blanda samman. Med en hel del stök emellan så känns det bättre att hon får komma hem till Årsunda i morgon istället för julaftonen. Om inte annat så vill jag inbilla mig det!

Kim Jong-Un i skarp konkurrens med Donald Trump. I tävlingen The Muppet Show. Plötsligt har Vladimir Putin förpassats till en biroll.  Svårt ha ett inflytande över det här som sker på världskartan. Men synnerligen införstådd av att vi verkligen påverkas av händelseförloppen. Nu utopas FN sanktionerna som en ”krigsförklaring”. När de syftar till att avmilitarisera Nord Korea, i varje fall kring att bli en aggressiv kärnvapenmakt.

900 miljoner kronor, hitintills. Men vad är det mot de skador som den dragit med sig, och med vilken kraft den vandra vidare. Den brand som kallas Thomas och huserar i Kalifornien. Störst i delstatens moderna historia. Nu bränt ned 1.100 kvadratkilometer. Över tusen byggnader har brunnit ned – hitintills. Även om Carl-Henrik arbetar på Räddningstjänsten idag – så är det inte i dylika dramatiska händelsecentra.

 

Hamnade i alla fall i Hyttmarken. Var ett stort gäng samlat hos Annika & Tommy. Innan då tomten gjorde entré. Med kläder men utan mask. Blev lite tisslande från Emils sida. Men helt säker? Kanske inte. Och det handlar väl än mer om att just figuren ska uppenbara sig.

 

Hemmavid, blev vi ett antal i år igen. Rikligt med mat – och fantastiskt god mat. Äter så klart för mycket. Gott om dricka – men där har jag en måttlighetsnivå. Enkel att hålla. Men inte alls hemma med den där spelvarianten som fångar in julklappar. Modern tingest som knappast har med traditioner att göra. Spel och dobbel är inte någon kristen variant.

 

Sent på. Men det är verkligen en tradition. Och nära till så blev det inte helt bestämt att gå förrän tio minuter före klockringning. Många bekanta på julaftonens midnattsmässa. Var bara ta åt sig av utbudet av julkramar. Speciellt få möta favoritsköterskan Anna. Hon som verkligen gett ett ansikte till äldre, äldrevård, äldreomsorg. O Helga Natt.