Givetvis mamma

 

Helt speciell dag för mig. Mammas hundraårsdag. Hedrar henne och övriga med många tankar och funderingar. Och med insikt att en generation måste vara klar i planering och beslut. För livet på jorden är inte för alltid. Planering – och till och med beslut – måste tas eller finnas på papper. Annars kan det bli hur som helst. Kan även leda till söndring. Kraftsamling – sätta sig över dylikt. Annars leder det obönhörligt till brytningar och hårda ord. Att hamna i den typen av krigszon får andra i så fall driva. Ser det inte som feghet utan mer som eget mänskligt beteende. Får bli levande ljus men också en krans. En krans som binder samman minnen och mening.  

Många på den där listan. Listan som heter ”ovänliga länder”. Där finns precis alla EU länder upptagna. Putins arga lista – idag hedersamt att få finns med där! Despoten fortsätter gå sin egen linje som inte heter krig. Utan renodlat förödelse. Förstöra precis allt. Den kvinna som fött detta monster till ondska måste fundera på hur en födelse kan vara så totalt misslyckad.

Idag kanske, kanske öppnat korridorer för de mest drabbade. Att komma bort från det värsta av krigets fasansfulla centra. Korridorer som inte ska leda ut i Ukraina, utan in till antingen Ryssland eller Belarus. Att fly från helvetet för att hamna i dess alternativ.

Felvaggade. Läser några inlägg över Facebok. Enligt; det här är inte Rysslands fel, det är USA:s. Läsr igen. Och förstår att jag inte förstår. Förstår dock att respekten för några personer är helt utsuddat. Nu och alltid.

Djupt samtal med Tomas. Kring covid och hur det påverkat. Så olika. Vi som var med och tog gemensamt avsked av en trogen vän. Och nu har vi själva haft det här. Och inte reagerat speciellt mycket av det. Men så hade vi tre sprutor i oss. Han hade ju ingen alls och konsekvensen blev att inte kunna klara av situationen. Minnen som finns och som vi aldrig kommer befria oss ifrån.  

Djupt samtal med representant för riks, riks Sveriges Radio. Klarade av så mycket. Även här Ukraina, konsekvenser. Vad som borde göras, vilka konsekvenser som nu kommer visa sig. Och givetvis min egen övertygelse vem jag är, vad jag står för, hur jag ser på nuläget och framtiden. Ett samtal avdelning långt som verkligen var berikande för mig själv.

Framförhållning, eller tvärs emot. Kallelse en dag, möte den andra. Detta också kring dagordning. Det enda som finns i ordet som har betydelse – dag. Ordning något helt annat. Fast får ju inte bli kritik som ord, styggt och endast påklistrat andra.  

Fick till en kvällspromenad. Men inget beslut fattat. Delta eller inte delta – det är frågan. I morgondagens tabata träning. Fast uppenbart att jag borde. Sedan är det en helt annan fråga vad jag orkar eller främst vad jag är motiverad till.