Älgbön

 

Annorlunda. Något vi aldrig haft förut. Kan vara första gången av en kommande lång tradition. Älgbön uppe på Hornbergs Klack. Initiativ från vår nya präst Kajsa Berg. Som redan från första stund bjuder på sig själv. Helt ok med femton personer på kvällsmötet. Och med blandade åldrar.

Givetvis mycket personligt. Som alltid när Kajsa sköter planeringen. Och en mycket rofylld plats som valts där vid mörknande stunden. Och faktiskt – alla verkar kunna sjunga psalmer! 15 i år, minst 30 nästa år. Och definitivt inte blott för enbart jägare.

Speciell känsla vara där i skogen i totalt mörker. Fordrades ficklampa för att hitta tillbaka till bilen där längst bort efter Hyttmarksvägen. Och enligt andra handsuppgifter – inte ensamma. En ensam varg har hittat in i vårt område från det där mer västliga reviret. Alltid glädjer det väl någon. Men knappast så speciellt många. Klarade oss i tvåhundra år utan varg. Och skulle kunna klara oss lika bra tvåhundra år ytterligare.

Lit mellandag. Efter de två tidigare extremt intensiv, extremt långa. Skulle nog haft behov sova ikapp. Men det blev det intet av med. Finns ju alltid en dator som pockar på att nyttjas. Och alltid dokument att skriva. Eller rent av läsa in. Eller då blott – fundera kring.

Blev en dag med lite hoppande mellan Sörbyvägen och Hyttmarken. Hade också med en pensil och vit färg. Lite strykningar. Vet inte om det blev bra. Ändå skänker det här en form av tillfredsställelse. Fast jag vet att det finns så oherrans mycket mer att göra.

Torsdag, skulle ju varit tabata – men den här veckan missar jag alla fyra tillfällena. Inte alls det som bibringar kondition, rörelse, hälsa. Men från och med nästa vecka, då….

Kokkärl. Stort och möjligt utfordra många från. Ståt där så många år. Men nu uppställt på den gamla kärran. Och plötsligt går det biträda för både det praktiska som stämningens skull. På möten med hembygdsföreningen, idrottsföreningen, jaktlag- eller rent privata möten där det mer spektakulära ska vara en grundpelare. Soppmöjligheter, eller allt det där som det går göra på stekbordet.

Känns inte så himla uppåt åka till Örebro för hockeymatch. Och det var ju vad Brynäs hade på programmet. Oftast tunga resultat. Och ikväll var det ju dags igen. Hade inte så stora förhoppningar. Och när väl nedsläppet gjordes så blev första perioden hemmalaget Örebros. Sedan växlade Brynäs upp. Oftast fyndigt och fartfyllt. Men mål blev det ju aldrig. Utan när slutsignalen ljöd förkrossande 0 – 4 med sig i bagaget. Inte roligt – inte roligt alls.

Rafsade ihop till morgondagen. Finns ju göra då också. Och i bilen mycket tidigt. Ska ta ut kompassriktningen i dala riktning. Intressant av bara den när programmet handlar om infrastruktur. Borde upp än mera på dagordningen. Kanske, kanske tränger in i vår egen grupp – någon gång.

Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barnaskara. Stjärnan ej på himlafästet, fågeln ej i kända nästet.