Det som skapar känslor. Det som berör allra mest. Handlar nästan alltid om sjukvård eller faktiskt skolan. Två områden som alltid ligger i täten för engagemang – och olika åsikter. Inte längre så accepterad kring sjukvårdsfrågor längre. Andra kvastar sopar. Men skolan- under lupp. Där så mycket ska räknas samman. Ekonomi, kompetens, resultat, lära-för-livet, kompetensförsörjning, samhällsdaning, ledarskap, samarbete, samverkan. Idag avstämning i nära koppling till professionell aktör. Mycket vreds och snurrades. Arbetsmaterial. Utgår givetvis för att det budskapet trängde in i huvudet hos alla. Det är väl framtiden som visar hur sannförstådd jag kommer bli.
Mycket huvudbry. Mycket som ska beaktas och utvecklas – kanske också annat som till och med ska avvecklas. Innan förslag och beslut rullas ut. Utmaningen är att alla vill vara med och påverka famtiden. Eller om det blir mer av det vanliga. Några ställer sig bredvid och ifrågasätter, gör sina uppstötning med grön galla.
Kvalificerad och mänsklig utredare. Utan ambition at sätta sig själv i centrum och spela duktig Petter. Sådant man direkt känner. Vilket hedrar personen redan nu. Fortsättning följer – med garanti. Utmanar ”inåt” till att ställa frågor. Och med spänd förväntan se vad resultatet kommer bli.
Lägger huvudet i tanke läge. Pannan rynkas samman och idéarbetet påbörjas. Enkäten som förbryllar. Svara på hur långt vi kommit. Väldigt svårt förstå hur ett seriöst svarande ska gå till. Men enkäten med sin färgskala är ju utformad och ska givetvis bearbetas – i någon form. Vad det hela leder till är en helt annan fråga! Söker aktivt konsultsvar innan jag vågar mig in i svarande situationen.
Annan fundering. Utifrån dagens situation. Tutar samman antal ord om hur samhället förändras från då till nu och till framåt. Ingen som vet vad som är rätt eller fel. Fast rimligen borde alla ställa sig bakom insikten att det som varit aldrig kommer åter. Samt att det alltid finns möjligheter i just förändring. Svårigheten handlar väl mera på om jag själv är beredd på förändring, känner mig trygg i förändrings-processen.
Svårt åka förbi. Nästan omöjligt när dessutom hungern gör sig lite påmind. Länets allra bästa matställe. Utan tvekan för alla de som har trimmade smaklökar. Tryckte bromspedalen i botten och stannade där ute på Sörtutt. Aqua hade återigen fångat hela min uppmärksamhet. Och gjorde mig sannerligen inte besviken denna gång – heller.
Och besök hos mamma. Tyckte att hon var förtjänt av en extra stor godispåse. Med kvalificerad arbetskraft så gick det enkelt att få prata med henne genom ett öppnat fönster. Fast det kändes igen. Att hon borde få komma med.
Höjdpunkten. Ilse 2 år. Fantastisk liten tjej som sprider engagemang och varma tankar runt omkring sig. I mycket vida kretsar. Det stora firandet får anstå till i sommar när allt negativa är övertrumfat. Trygg och sken upp ännu mera när facetime förde henne så nära Leonie. Då blev det också antal pussar direkt på mobiltelefonens skärm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar