Superspreader

”Superspreader city”. Omdömet om Stockholm. Extremt många drabbade. Olika åsikter råder. Vissa vill stänga staden helt. Ingen får komma ut, ingen får komma in. Men än så länge är det möjligt ta sig i båda riktningarna. Kommer väl visa sig längre fram vad som är det rätta!

Flera tusen svenskar kommer att dö av coronaviruset – och halva befolkningen kan smittas före sommaren. Inte alls Domedagsprofetia. Men totalt överdrivet tycker oraklet och politikern i Hudiksvall. Kanske tryggt med en person som är så himla kunnig och kan mycket mer än Folkhälsoinstitutet. Eller om det blott är patetiskt.

Hemma förmiddag. I stort sett. Och datorn borde ju inte smitta. En promenad i det fina vädret borde heller inte ställa till med problem. Mer chansrikt åka in under eftermiddagen i så fall. Känner inget. Samtidigt kan saker och ting förändras så där oerhört fort. Och lite rädsla kanske finns där i alla fall. Bilderna från Italien avskräcker definitivt. Kaos och ond bråd död. Militären inkallad för att skjutsa alla dessa kistor som varje dag staplas på varandra.

Tittar framåt. Bakåt finns ju inte. Någon gång borde det hela klinga av. Och först då går det räkna ut vad det hela bidragit med/till. Vilka företag som inte längre finns kvar, vilka jobb som är borta och kanske aldrig återkommer. Det måste vara många konkurser som följer av det inträffade. Vissa konkurser kanske också är nyttiga. Sådana där företag hålls under armarna på ett icke professionellt sätt. Finns tydliga exempel där det trampats över ordentligt.

Fast det inte slagits till så där riktigt i Sandviken ännu kändes det lite tomt. Tränger in i varje persons medvetande att livet kan vara skört. Vardagen är inte längre som vardagarna brukar vara. Distans och avstånd blivit en form av honnörsord. I det normala livet borde det vara just detta som skulle övervinnas.

Rapport från våra grundskolor. Många är de, våra elever som inte kommer till sina skolor längre. Och antal lärare som uteblir blir längre och längre. Men stänga desamma – skulle skapa än större panik och knappast vara ett steg mot en lösning.

Lite förberedelse till morgondagen. Punkter som jag vill beröra – och inte glömma bort. Bäst sätta upp dem på papper så de kan beröras. Förstår att det inte finns svar. Inte på de flesta. Vill ändå beröra desamma. Någonstans måste fröet sås om det sedan kan få växa upp och bli den kraftfulla växten som det är lönt skörda.

Tillbaka blick mot gårdagen. Uppenbart går det inte vara helt öppen och låta samtalen inbegripa förtroende. Någon känner sig tydligen trampad på tårna. Och då är det bäst låta de tårna läka så det inte blir blånaglar. I en skakig tillvaro måste det vara jobbigt så totalt sakna förtroende.  

Blicken framåt. 19 september antecknas. Sipprat ut att då kommer det ske – SHL premiären. Hemma match för Brynäs mot Malmö Redhawks. Och kommande säsong – då!!

Klart det blickas framåt mot lördag också. Skutskärs damlag på Studenternas mot Västerås. Så den förmiddagen viker jag gärna. Inte på Studenternas dock, publikförbud. Men TV soffan får duga denna gång.        

Lite annorlunda kväll. Inte beroende på denna tabata träningen. Utan på att Nils-Olov verkligen kom och hälsade på. Några dagar hoppas jag det blir innan färden går söderut.