Exit

Exit Day. Nu skulle de ut, konservatismens största näste. Lång väg innan nu Storbritannien försvinner mer formellt ut ur EU. Fast nu börjar det egentliga arbetet. Hela året för förhandlingar. Ska ju finnas någon form av handelsavtal. Och såväl mot/till Unionen som externt utanför densamma. När världen knakar så skriker vi formligen efter mer samarbete. Då drar de iväg, träbockarna med engelskt ursprung. I slutändan kommer det bli kännbart för alla – men speciellt för UK themselves

EUs finansiella centra, inte längre i London. Och inte mycket annat heller. De får väl flagga med sin egen Union Jack. Så länge den nu hänger där. Mycket möjligt gör sig såväl Irland som Skottland fria och begär återinträde i EU. Så Storbritannien kan gott bli en liten flärp i havet.

Vänner där borta. Undrar om de nu blir kvar – eller flyttar, till och med hit. Hur som haver, varmt välkomna. Och med deras ambitioner så kan den flytten göra mycket skillnad. Det här kan gott bli mycket givande. Tema; den enes bröd den andres….

Exit. Två siffrigt ersätts av tre siffrigt. Som i år när Årsunda IF fyller sina 100 år. I morgon idrottscafé på skolan. Och som alltid går det åt en hel del personer för att fixa. Märktes även idag – vilka som numera driver föreningen och gör det allra mesta av det bästa.

Exit också för säsongen, för Linus Forslund. Går liksom inte spela mer bandy med en bruten underarm. En tunn spelartrupp blir än tunnare. Arma lag.

Exit för den lantbrukare som Uppdrag Granskning mötte upp till tidigare under veckan. Tragiskt för alla inblandade, trots att det fanns uppenbara förklaringar – som en tillfälligt ej fungerande utmocknings anläggning. Den lilla hälsingeorten blev så välkänd så hastigt, och mindre lustigt.

Lyssnade in del av Sök och finn under förmiddagen. Nästan så jag skulle ringa när det eftersöktes inte bara en utan till och med två basar – till GE Klaven. Men hejdade mig fort. Så var det ju detta med sångrösten. Plus att det är en kör i toppen av alla andra körer. Ödmjukt avstod jag telefonsamtalet.

Fick ändå ett far away ifrån. Blandade ämnen som passerade revy. Hållbarhet, jämställdhet, förändringens krafter.

Men också ett långt kring förtroende. Och stundom misstroende. En något krånglig väg som skulle kunna beskrivas. Väldigt många Stenmark svängar. Och samtidigt också väldigt evinnerligt sammanbundenhet till sin egen lilla by. Och just i år heller inga problem ha sitt boende i österläge efter åsen. För just i år ligger ju inte snön kvar. Finns ju ingen alls.

Eftermiddagssysselsättning. Få viga ett lyckligt par. Fick dela deras bakgrund och även deras stora framtidstro. Den enes väg till läkare och den andres till sjuksköterska. En ynnest få bli delaktig i. Och säkerställa att det alltid finns ett hopp, en möjlighet. Om man också vill kämpa – och tro.