Vart man stötte - stötte man på sina fötter

>Mer än 5.000. Kan stå för så mycket. Men i det här fallet är det vad som handlar om människor på flykt som under det här året drunknat på Medelhavet. Människoöden. På desperat flykt från och i jakt efter nya liv. Medan vissa snedseglare fortsätter med sina kommentarer; ”Vad ska de hit att göra”.

Tidig morgon efter lång kväll. Var ju de två avslutade avsnitten på norska serien Det tredje ögat. Alldeles för sent för min del. Men har hållit mig kvar alla avsnitt förut, så gjorde det igår också. För mig en oväntad avslutning. Men liksom serien i övrigt – hårda bud med starka känslor.

Hade mamma på plats. För tid redan klockan 08.00 i Sandviken. Vilket hon uppskattar – och även jag själv. Fotvård. Känns underbart att få dem omhändertagna. Fyllde ut förmiddagen med att besöka Britta. En av mammas absoluta favoriter – min också. Alltid på med sitt intensiva leende och livskraft.

Ganska öde på Stadshuset.. Inte enbart i den långa delen som byggs om av Ängabyggen. Utan även i höghusdelen. Seglade förbi personalrummet och mumsade in på några chokladgodisbitar. Lite i smyg för min egen tandläkare. Spred julens glada budskap. Vilket inte alla klarar av – märkte jag tydligt igår.

Skurknän. Känner mig ha två dylika. För knäskurning uppe hos mamma handlade enbart om två golv – men kändes i alla fall. Och lite mera hann jag i varje fall med. Fast det borde väl som vanligt blivit mycket mera.

Kändisskap är inte mycket ha när det kopplas till kriminalitet och till och med mord. Två personer mördade utanför Hudiksvall. Följdes under dagen jakten över radion, innan förövaren greps när han själv sökte vård på ortens sjukhus.

Slut blev det på ett liv i Milano. När terroristen från Berlin kände sig trängd, grep till vapen och sköts själv till döds. Pliktade med sitt liv var säkert föreskrivet till dylik person som tror sig stärka kampen för det extrema med sina insatser. Insatsen som var rena slakten med en skenande långtradare på en gå gata fylld av julglada personer. Så många oskyldiga dödade och skadade.

Ringde åtskilliga gånger under dagen. Klart jag ville veta hur det gick at jobba efter ögonoperationen. Återkoppling först sena timmen. Hanns inte med annat, för det var en rejält olycksdrabbad dag. Kanske finns skäl för Trafikverket att fundera på hur man upprätthåller trafiksäkerheten även när det är ned mot nollgradigt. Förr fanns metoden att sanda och salta inför halkan. Nu mest göra inget och spara pengar. Men som blir mångdubbelt så dyrt för samhället och direkt fasansfullt för den enskilde. Stirra sig blind på sitt eget konto och missa helheten – förödande. Sprider tragik.

Klart det måste gå wähl för Stefan! Något annat finns inte. Inne i god tid ser jag som positivt. När sjukhusets experter får gripa in. Skall gå bra – måste gå bra.

Hinner också blicka framåt. In i nästa års kalender. Så mycket uppbokat. I vissa fall ”beror på”. I andra fall ”än mer beror på”. En del strategiska träffar som jag trodde skulle bygga än mer upp teamet. Men där annat kommit emellan.  

Ikväll – en lugn kväll. Medan med säkerhet andra drar igång julfirandet med stora släktträffar. Säkert trevligt – det också. Satsar istället på en vit jul. Skapligt vit även om det helt saknas snö. Men det är ju något annat.

Myser med två katter. Har inget emot att bli kliade, kelade med – de heller. Och betydligt enklare än att ha en stor hund med sig i sängen. Här är inte storleken det avgörande.