Julkalorier

Socialdemokraterna 27,6 (+0,1)     Vänsterpartiet 8,4 (+0,9)     Miljöpartiet 5,2 (+0,8)         Moderaterna 22,2 (-0,9)     Centerpartiet 9,1 (+0,4)     Liberalerna 6,0 (-0,5)                          Kristdemokraterna 3,6 (+0,1)      Sverigedemokraterna 15,2 (-0,6)     Feministiskt initiativ 1,6 (-0,5) Övriga 1,0 (+0,2)     1 925 personer intervjuades under perioden 5-15 december i år.

Onekligen intressanta siffror som presenteras från Sifos sida. Men trots allt något som det är svårt slå fast hur de överensstämmer med hur folk tänker och avser agera. Beroende på var/hur jag läser in dem så skänker de en viss tillfredsställelse. Men fortfarande är det en lång väg att vandra. Och ett besynnerligt räknande kring majoritetsbildande. Det som har så enormt mycket at göra med ledarskapet och förmåga att lita på varandra. Uttryckt som personkemi.

Söndag där frukosten maximerades med tanke på eftermiddagen. Inte så där himla rågat och definitivt inget fikabröd till förmiddagskaffet. För så vankades det – det där julbordet ute hos Claus och Doung i Furuvik. Både för matens skull och för de enorma personligheterna. Jättetacksam att också få samla killarna med respektive – och så då mamma som faktiskt övertalades för att följa med. Klarade inte det, utan det fixade Nils-Olov själv. Gott att få bekräftat at vi kör en fördjupningsdag i januari – genom Fredrik. Eller vad nu dagen ska kallas. Kommer med största säkerhet leda framåt.

Kändes också som att Carl-Henrik är på rätt väg efter torsdagens operation. Fortfarande smärtor – fast det viste han ju redan då. Blir ett mer exakt besked i morgon bitti på återbesöket.

Betydande utmaning. Satte in Janne i ärendet kvällstid och han skulle tänka till intill i morgon kväll. Han har ju kunskaperna hur det här ska rattas vidare.

Skrämmande samtal på förmiddagen. Hur en trevlig man med stort engagemang i Bollnäs brutalt knivmördades. Tydligen av en annan man som uttryckt hot undertid. Men där åklagare inte tagit det på allvar. Trots den hotande mannens bakgrund. Så nära, så overkligt, så främmande.   

Omöjligt sätta sig in i. Hur det formidabla helvetet ser ut – i verkligheten. Det fullständigt vansinniga från andra världskriget inklusive koncentrationslägren har fått sin överman i exempelvis Aleppo. Vi fått det så nära genom mediarapporterna och tar det visst som något vi enkelt kan slå ifrån oss. För så många, alltför många. Mänskligheten som mosas sönder.  

Hur personer kan överleva är också ofattbart. Måste finnas en övernaturlig vilja hos vissa som kan uppbåda de starka krafterna. KASAM – känslan av sammanhang. Viljan att överleva för att kunna berätta till efterlevande om djävelskapet inifrån.   

Sista veckoslutet före julhelgen. Lugnt. Inget hetsigt. All julhandel ligger framför mig. Missat en del naturligtvis. Lördagens möte med Hammarkören skulle säkert nått ett klimax om jag bara hade haft förmånen få fatt i biljetteter till GE Klavens konsert klockan 18. Men den upplevelsen sätter jag gärna upp på önskelistan. Måste alltid finnas saker och ting att sätta kompassnålen mot.  

Ikväll regnväder och trafiksvårigheter i delar av landet. Och en väntan på den där julstormen som förväntas dra in över oss med full stormstyrka. Fast troligast i de södra delarna. Här blir det visst mest grönt och möjligheter starta gräsklipparen. Ett annat juläventyr. Och knappast så där mysigt som julen borde vara.