Hittade nedan i gömmorna sedan tre år tillbaka. Känns något likartat den här gången, den här födelsedagen - som då. Vänner kan man aldrig ha för många utav. De som bara finns där och alltid finns där när saker och ting känns tunga. Tunga och obegripliga. 

Om Livet går i någon form av repris kan ju ingen egentligen svara på Och än mindre hur den reprisen i så fall skulle se ut  Men vårda vänner det är så oerhört viktigt. Har jag definitivt lärt mig i nutid. När man drabbas så hårt och obevekligt, när saker händer som ingen kan föreställa sig, då visar sig vilka som är förstående och varma vänner, och vilka som manuppenbart missbedömt. 

Tack ni alla som på olika sätt gett tid att grata mig på födelsedagen och alla de som på olika sätt också beklagat sorgen och gett uttryck för sina egna känslor. Ni är obetalbara. Och ni som bjudit på samtal, ni som bjudit på de där varma kramarna. Fantastiska. Kramas mera! Trots att det är en form av förbjudit område för några som inte klarar kroppskontakt utan målar f - n på väggen. Bevara oss från denna inskränkthet. 

Varma tack igen till er som visat mänsklighet och än mer kommer fortsätta göra det. Så fåtalet som inte bjuder upp när en människa har det svårt inte ställer upp låter mig bjuda upp utvisningsdörren för dylika - och sedan låta den förbli stängd

Äldre reflektionen - tre år gammal;

"Det går en väg till mitt hjärta och en bro till mitt liv

Det går en stig till min hemlighet och du följer den precis

Det finns ett rum i mitt inre och en dörr till min själ

Och du hittar mig och går aldrig fel

....och med det - enormt stora och tacksamma hälsningar till Ni som på olika sätt uppmärksammat min födelsedag. Det är vänner, äkta vänner som gör skillnad.

De lyckligaste personerna har inte det mesta av allting. De har blott det bästa av allting. Vänner, samverkan, förståelse, samtal. Att värdera humor, goda människor, öppna sinnen och livet. Önskar Er alla fina och innehållsrika, nyfikna dagar. Alla dagar."