Måndag varje vecka

 

Lika varje vecka! Börjar med en måndag – så det var liksom inget undantag idag heller. Möjligen då att det inte fanns något enda fysiskt möte inplanerat – men väl över nätet. Blev en tur upp till Hyttmarken i varje fall. Lite oroande med Hästklinikbil vid stallet. Men kan ju själv inte ett jota. Så lade mig inte i. Hoppas givetvis få rapport i alla fall. Kan blott själv bara hålla tummarna.  

Lite fixa till nere vid bäcken. Blev inte så lång stund för här var de verkligen aggressiva, myggorna. Bäcken starkare än någon gång förut! Så mäktigt när vattnet retas upp så det skummar av inneboende ilska. Och just här var det ju där det stod. För så många år sedan. Kvarnen vid Kyndelsbäcken. Ett historiskt minnesmärke. Klart det borde snyggas upp liksom få dit en form av minnes/informationsskylt.

Blev inte så mycket vid Törnbloms heller. Drog ihop lite ris som egentligen ber om att köras bort. Och mycket mer är det som borde släpas fram. Kanske kommer den dagen redan denna vecka!

Gav inte upp själv. Hade ju inte räknat med så lång stund. Men skönt var det – att lämna de ilskna myggorna bakom mig.   

Var lång time ago. Sedan jag hade teams kontakten med Joanne nere i Melbourne. Idag dags. Hon sitter där längst ned på jordklotet och sköter sina planeringar. Nästa anhalt lär bli Samoa öarna. Igen. Klart det hade varit väldigt exalterande att få följa med. Både för resans mål samt komma lite längre fram med jämställdhetsfrågorna.

Såg äldre bild. Men personerna nu som då var just Joanne, Deborah och Edna. Kanske de var mer lik sig själva då än nu! Då var år 1989. Platsen Förenta Nationerna, New York. Då handlade det om nedrustning. Nu så aktuellt igen trots att upplevelsen för tillfället är militär rust. Då egentligen inget alls om cyberattacker. Världen förändras och ibland vi med densamma. Då heller inga som krigade om Fake News epitetet. Nu flera. Vi har ju själva Oraklet från Gävle. Alltid något Trump-en.

Blev en utflykt med flickorna idag. Hade ju dem med för någon dag sedan. Så de såg till att målet var detsamma. ICA affären. Men idag hade de siktat på andra glassar. Så promenaden hemåt skedde i lugnets tecken och de tu också verkligen ville vara parkerade i vagnen och njuta av de glassiga objekten. Egen del blev det at pinna på ordentligt. Hade ju annat teams möte. Och uppkopplingen gentemot mobilen gick bra – men det fungerade icke med ljudet. Blev ordentligt svettigt. Och något sen med min egen anslutning. Fyra minuters missande är inte bra, inte ansvarsfullt. Och fylla på två flickor är heller inte juste.

Tror det ligger mycket kraft i det här. Socialt företagande som grunder sig på Hållbarhet. Borde vara rätt tänkt. Men blev ingen kioskvältare. Fast en hel del samtal kunde vi verkligen bjuda upp kring.

Ligger kvar där i huvudet och skvalpar. Misstron till några få anställda. Fick mig själv att fundera mycket. Givetvis kände jag inte något som att det är viktigt förtala. I min egen värld handlar det mest om att stödja. Always look at the bright side of side.

Inget nytt från Richard/Katrine/Zoe. Kommer, kommer ej. Köpa hus eller inte. Någon gång lär det komma något besked. Klart de är varmt välkomna.