Älgbön

 

Annorlunda. Något vi aldrig haft förut. Kan vara första gången av en kommande lång tradition. Älgbön uppe på Hornbergs Klack. Initiativ från vår nya präst Kajsa Berg. Som redan från första stund bjuder på sig själv. Helt ok med femton personer på kvällsmötet. Och med blandade åldrar.

Givetvis mycket personligt. Som alltid när Kajsa sköter planeringen. Och en mycket rofylld plats som valts där vid mörknande stunden. Och faktiskt – alla verkar kunna sjunga psalmer! 15 i år, minst 30 nästa år. Och definitivt inte blott för enbart jägare.

Speciell känsla vara där i skogen i totalt mörker. Fordrades ficklampa för att hitta tillbaka till bilen där längst bort efter Hyttmarksvägen. Och enligt andra handsuppgifter – inte ensamma. En ensam varg har hittat in i vårt område från det där mer västliga reviret. Alltid glädjer det väl någon. Men knappast så speciellt många. Klarade oss i tvåhundra år utan varg. Och skulle kunna klara oss lika bra tvåhundra år ytterligare.

Lit mellandag. Efter de två tidigare extremt intensiv, extremt långa. Skulle nog haft behov sova ikapp. Men det blev det intet av med. Finns ju alltid en dator som pockar på att nyttjas. Och alltid dokument att skriva. Eller rent av läsa in. Eller då blott – fundera kring.

Blev en dag med lite hoppande mellan Sörbyvägen och Hyttmarken. Hade också med en pensil och vit färg. Lite strykningar. Vet inte om det blev bra. Ändå skänker det här en form av tillfredsställelse. Fast jag vet att det finns så oherrans mycket mer att göra.

Torsdag, skulle ju varit tabata – men den här veckan missar jag alla fyra tillfällena. Inte alls det som bibringar kondition, rörelse, hälsa. Men från och med nästa vecka, då….

Kokkärl. Stort och möjligt utfordra många från. Ståt där så många år. Men nu uppställt på den gamla kärran. Och plötsligt går det biträda för både det praktiska som stämningens skull. På möten med hembygdsföreningen, idrottsföreningen, jaktlag- eller rent privata möten där det mer spektakulära ska vara en grundpelare. Soppmöjligheter, eller allt det där som det går göra på stekbordet.

Känns inte så himla uppåt åka till Örebro för hockeymatch. Och det var ju vad Brynäs hade på programmet. Oftast tunga resultat. Och ikväll var det ju dags igen. Hade inte så stora förhoppningar. Och när väl nedsläppet gjordes så blev första perioden hemmalaget Örebros. Sedan växlade Brynäs upp. Oftast fyndigt och fartfyllt. Men mål blev det ju aldrig. Utan när slutsignalen ljöd förkrossande 0 – 4 med sig i bagaget. Inte roligt – inte roligt alls.

Rafsade ihop till morgondagen. Finns ju göra då också. Och i bilen mycket tidigt. Ska ta ut kompassriktningen i dala riktning. Intressant av bara den när programmet handlar om infrastruktur. Borde upp än mera på dagordningen. Kanske, kanske tränger in i vår egen grupp – någon gång.

Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barnaskara. Stjärnan ej på himlafästet, fågeln ej i kända nästet.

Lite av ny upptäckt

 

Inte riktigt som jag upplevde skulle vara väderleken att mötas av denna onsdag. Men så var fakta. Regndropparna i olika frekvens. Men det var först i slutet av Bovik som det verkliga regnet mötte upp. Och så ökade det ordentligt till ankomst regnets moder; Gävle. Epicentrum i Sverige i varje fall.

Trygghet. Att alltid finnas där när det behövs. Där spetsen i samhället oftast utgörs av Räddningstjänsten. Även idag många olika insatser som visades upp Än närmare än vad jag normalt kommer nära. Business as usual. Med andra ord mer som vanligt – imponerad. Sveriges mest effektiva? Mest kostnadseffektiva dessutom. Inte förundrad av att våra ledande tjänstemän är hårdvaluta för andra räddningstjänster. Vilket visade sig idag – igen. Klart mycken tid lades till våra revisorer runt de stora händelserna med översvämningar och höghusbranden.

Regntung resa mot Västerfärnebo. Mot träffen först eftermiddag och sedan kvällen. Inledande studiebesök i terrängen. För att sedan övergå till deras landsbygdscentra. Många projekt och idéer för landsbygdsutveckling passerade revy. Mycket görs i dagliga livet för att hävda landsbygden och dess utvecklingspotential. Lång dag, lång kväll, igen.

Lyfta område. Teoretiskt definitivt i ett underifrån perspektiv. Frågan är ju mer hur det premieras. Eller om det mer bygger på konsulters medverkan och vackra ordbajserier Upp till bevis efterfrågas från jordbruksverkets sida..

Seeent blev det verkligen. Gårdagens kvällsseminarium kan kasta sig i väggen. Nu verkligen sent. Köra försiktigt. Det där med djur i mörkret är inte att leka med. Inte med djur mot plåt. Bäst med icke utlöst krockkudde. Krocka över huvud taget. Vill inte uppleva. 

Sjukdomar kan uppträda på olika sätt. Men 30 åring som gjort 18 grova våldtäkter på ett äldreboende i Väst Sverige – torde vara en allvarlig sjukdom. Uppenbarligen felvaggad.

Om – om det är sant. Då är det svårt tycka-synd-om sprängaren i Göteborg. Nu när han hittats död i älven. Bra dock att han äntligen hittats. Spårningsresurserna kan därmed avblåsas.

Till veckoslutet börjar älgjakten. Om det nu finns älgar att skjuta. I ett samhälle som göder vargutbredning. Och uppenbart gör någon, några få, lyckligare. Skjuts som aldrig förr. Speciellt i Linköping. Och absolut inget att eftersträva. Gör det otrygga än otryggare.   

Positivt. Kvinnan som försvann igår från Rengsjö i sin svampplockningsambition. Och tillsammans med hög ålder och förvirring blev föremål för eftersök. Hittades under dagen idag, i skogen – välbehållen. Ibland behöver man dylika positiva besked.  

Håller ögonen öppna. Nyhet från Brynäs finska tränare. Kanske idé ha det som målbild. Så laget slipper släppa in så många baklängesmål. Eller om det nu innebär att man håller ögonen öppna för bättre spelare. Oaktat kan det ju vara något bra. Om det ger fler poäng förstås. Finns en historia, en stark historia. Väl värd återvandra till.  

Hem till midnatt - skönt

Samtal med innehåll och känslor

I huvét på.....

 

Långt blev det, mycket långt t o m. Kvällssamtalet och närmast nattsamtalet om framtiden. Om fortsättningen kring marknadsekonomi. Om hur vi försörjer oss. Samtidigt – samma källa – för stor arbetslöshet. Och ändå – för många människor som inte är anställningsbara, behovet av människor till privat som det offentliga. Samtal om hur natur resurser förbrukas. Om att kliva av ekorrhjulet och ha en annan målsättning med livet.

Vem ska betala välfärden. Pensioner, sjuklöner, hälso- sjukvård, omsorg, skolor. Skolplikt som kostar pengar. Jag sögs formligen med på den resa som jag mycket oförhappandes drogs in i. Men min världsbild var och är givetvis helt annorlunda. Ändå skapar samtal energi. Även om det inte syns som två hål i väggen.

Intressant, men också hisnande – att våga delta i och kommunicera om såväl det vi vet idag. Som det vi inte känner till. Svårt för de flesta att tänka sig förändring som också betyder förändring för mig själv. Privat och i vardagen. Vet at saker och ting kommer. Borde veta att vi måste stoppa den klimatutveckling som är negativ och gör leverne på jorden omöjligt. Vet – men slå vakt om min egen miljö. Att det ska vara exakt som det varit. Även säga nej till hållbar energi tillverkning då min egen utsikt kan komma förändras.

Omöjligt när vi målar medstora penslar at delta seriöst i framtidsdiskussionerna och neka till egen förändring. Vare sig det är eget leverne eller se något etableras som aldrig varit där förut. Öppenhet, framtid, förändringsbenägenhet. Och mot det egen rädsla för allt som kan, och kommer ske. Inskränkthet i kvadrat.

Mot allt det här om enklare standard, färre befolkning – som en idealisk framtid. Så gladdes jag åt utveckling, bostadsbyggande, företagsetableringar, företagsutveckling, flera in i arbete. Det jag har sett som målsättning bidra till. Och idag var ju en glädjens dag för egen del. När jag konstatera vilka stora etableringsintressen som faktiskt finns där strax bortom hörnet. Det som för de flesta fortfarande ger framtidstro.

Skattekraft. Möjligheter satsa. Göra nödvändiga investeringar, nödvändiga anställningar. Där just vi befinner oss idag. Och smider vi inte medans järnet är varmt så går det ju inte smida när stålet kallnat. Att vara eller inte vara, är fortfarande den stora frågan.

Kom också in i frågor kring avstånd. När någon snörjer in sig i att det är för långt bort. Och samtidigt i nästa andetag målar in bilden av at avstånden dit inte alls är så långa. Att bevisa en sak och nyttja motstridiga motiveringar. Känns närmast jobbigt.

Lyfta fram angelägna frågeställningar. Saker och ting att besluta kring, utveckla. Dialogen är så avgörande. Men kanske inte alls tas så ofta. Enklast i så fall låtas ta den med de som i allt håller med. Enklast så men kanske inte helt givande. Också svårt lyfta upp och öppet diskutera samhällsfrågor om motparten är helt låst och i alla alltid vet sanningen. Blir så lätt en monolog utan nyanser och möjlighet lyssna på varandra. Att inte ens vilja förstå. När det istället utmynnar i debatter som utgår från att slå varandra sönder och samman.    

Mycket sagt och ännu mera osagt. Också en del i att vakna nyfiken på morgondagen och vad den har i sitt sköte. Att ha den starka drivkraften kvar.   

Guld som glimmar

 

Så nära. Och misstankarna – grov mordbrand. Mitt inne i Gävle. Tio våningshus som drabbats så starkt. Eller än värre alla de som bor där – eller numera – bott där. Ett inferno och även enormt arbete för alla de där brandmännen som tvingats strida hårt och länge. Översta två våningarna avbrända. Men hur det gck med huset i övrigt kommer säkert visa sig. Går fort i en brand. Även med brandmän – och utrustning. Skulle underlätta ha fordon i egen regi som når så högt upp. Långt om hjälpen ska rekvireras från huvudstaden. Långt även i ett tidsperspektiv.

Andra lärdomar. Cement, stålkonstruktion. Ger vika ganska fort när branden är intensiv. Enklare beräkna med stomme av limmad träbalke. Lärdomar är till för att tillämpas. Så många – oskyldiga – som drabbas.

Bo högt. Vilken utsikt. Bo högt, också större risker. Borde givetvis kalkyleras in. Bo högt, råka illa ut. Men även då får de som bor mer jordnära betala – när det gäller. Med sina insatta försäkringspengar.

Borde. Givetvis se över sitt eget brandskydd. Brandlarm, brandvarnare och fungerande brandsläckare. Och tydliga rutiner. Vad att göra när det som inte kan hända ändå händer. Då måste allt sitta där mitt i ryggraden.    

Farlig ålder. Det där att vara 55 år och samtidigt man. Mycket tydligt i fallet Gävle. Nu häktad för på sannolika skäl ansvarig för anstiftan till mordbrand. Mannen boende i höghuset. Och uppenbart misstänkt för at ha tänt på. At ha startat den katastrofala branden. Får följa utvecklingen. Och skälet till misstankarna. Om det finns saker och ting bakom som pekat ut honom, gjort honom misstänkt. Och skadat såväl samhället som alla de som nu står utan bostad.

Också 55 år. Efterlyst med namn och bild. Mannen i Göteborg som är efterlyst för sprängningen av det stora hyreshuset i Göteborg. Vilket aldrig kommer bli möjligt bebo efter att väggar och grund rämnat. Speciell person som anses farlig och som måste gripas snarast. Uppenbart väldigt udda genom hela livet och med konstig relation till sin mamma. Tydligt insatser som skulle ha gjorts för så lång tid tillbaka. Men missats. Och nu kostar alla enorma pengar.

Samhällen som växer, andra som retirerar. Ofta bakgrund i hur förutsättningarna ser ut. Hur möjligheterna nyttjas. Förr handlade det blott om tillgång till kapital, men även mark. Nu alltmera om tillgång till grön energi – och – kompetensförsörjning/personalförsörjning, bostadstillgång. Vissa kan uppenbart hantera möjligheterna – andra sitter mer på händerna. Arbete viktigt, boende än viktigare. Skatteintäkter som behövs för att trygga välfärden. Och samtidigt ge den positiva kraften framåt och uppåt.

Tillgång till mark. Borde finnas i just Sverige. Men bo utanför stad. Verkar omöjligt. Så länge där finns noll av detaljplanelagd mark. Undrar stilla om det är lika illa i många andra kommuner i det avlånga riket. Går givetvis göra något åt det hela. Med vilja som är kombinerat med saklig och aktiv handling.

Emil satte ju nivån. Skyltades såväl vid in- som utfart. Borde givetvis upp omgående. Skyltarna; Välkommen till Guldbyn. Att ha förmågan fira framgång. Blå gula Årsunda IF vann ju igår division fyra och vandrar uppåt i seriesystemet. 100 års jubileumet med bildande 1920 men firandet fått vänta  p g a pandemin. Men stor gala den 20 november. Be there.