Vinna eller försvinna

 

Förlust. Inträffar ibland. Stundom är det tillfälligheter. Men i en turnering skiljs normalt agnarna från vetet. Och samma sak fastslogs just ikväll. Första gången sedan 1937 sedan svenska landslaget i ishockey inte går vidare. Men historia är ju till för att skrivas. Och idag hamrades det slutligen fast. Good Bye Tre Kronor. Kvartsfinalspelet kommer starta helt utan svenskt deltagande.

Klart det inte var ikväll som ödet egentligen beseglades. Förluster mot Vitryssland som Danmark är betydligt allvarligare än tjänstefel. Kan egentligen inte hända och får absolut inte hända.

”Otroligt besviken naturligtvis. Det var inte det här vi tänkte. Vi har inte haft studsarna med oss. Kom inte upp i spel tillräckligt. Har fått jaga. Sökt saker för att hitta fel.” Massor med kommentarer som hör en förlorare till! Business as usual.

Inget ont som inte har något gott med sig. Bara glömma bort fortsatta VM:et i Lettland och istället låta sommarvindarna vina in. Med motion, uteliv och därmed får TV:n vila från att utsättas för mera puckande. Fast intresset för hockey minskar ändå inte. Fokuset på hockey stavas än mera Brynäs IF. Och möjligen får devisen fortsatt stavas; Finlands sak är vår.

Komma in på annat sätt. Lagt antal timmar på uppkoppling mot regionfullmäktige. Kommer in men blott som guest. Har inte lyckats få den hjälp som behövts. Får fortsätta tidigt tisdag morgon. I annat fall godkänns kanske inte jag som fullvärdigmedlem av det högsta beslutande organet. Och en viss person från annat parti får vatten på kvarnen.

Egen form. Kändes betryggande med besök hos Börje. Gäller ju ha person med kunskap nära – och dessutom lita på. Hoppas flera också nyttjar den möjligheten. Precis som det är när det fordras ett rejält handtag. Ett handtag hålla i när åskan går. Hoppas jag kan förmedla detta vidare. Där ligger framgången, inte bland alla besser wisser inläggen.

Lita på, förtroende för. Dom det är när man samverkar. Öppna siffror, öppen redovisning. Inkluderar uppdragen. Inkluderar besparingar. Inkluderar framtidsbilder. Men samverka utan förtroende är inte en gångbar ekvation. Även det här något där korten måste upp på borden. Finns det annat bakom så måste det redovisas. Tala med kluven tunga är inte framgångsreceptet.

Samverka på annat sätt. Hålla nere koldioxidutsläppen. Borde omfatta oss alla. Och inte komma som en överraskning. Tunga transporter, tyngre transporter, färre transporter. Naturligtvis får det vissa effekter. Dessutom med bättre transportkostnader. Konkurrensen finns och måste givetvis beaktas. Känns, måste kännas, tryggt när det lyfts fram var frågan finns just nu.

Förändring tillhör framtiden. Förändringar berör och kan till och med utlösa motstånd. Samtidigt så vet vi alla at motstånd alltid kommer upp till ytan när det saknas delaktighet. Då kommer starka röster fram och därmed också konsekvenser. Ligger under kapitlet; Lära för livet.

Dagen till ära. Ingen träning alls. Behoven är stora men ryms inte om planeringen. Och i kikarsiktet. Kanske inte under morgondagen heller. Men längre fram – möjligen.    

Don Fanuzzi Zet

 

Name of the day; Don Fanuzzi Zet, Örjan Kihlström, Daniel Redén – and all these mothers

Söndag med minnen. Och dessutom lång mängd väntande. Dessutom en lång händelse samlas kring. Så har det varit i traditionsboken. Bara bläddra i minnets arkiv. Snackas upp och blir ett cresendo. Och mästersnackaren härifrån södra Gästrikland. Vinnersjös stora kändis. Kan precis allt om alla, bakgrund, formkurva, konkurrensen. Per Skoglund en rikskändis av stora mått. Långt utanför hästeribranschens omkrets. En travikon som lotsar oss igenom Elitlopps avgörandet från Solvalla. Och idag var det dags igen. Tittar tillbaka och ser denna söndag med mammas och pappas stora intresserade ögon.

Samtidigt mors dag. Blev en förmiddagsblomma uppe på två av gravarna. Inget konstigt med det. Mera då att det den här dagen tog två timmar. Så många att prata med. Prata om så mycket. Konstigt att mötena äger rum här, kunde ju vara var som helst. Och några möten som måste följas upp. Lova är en sak – men hålla är det viktigaste. Prata går alltid men visa handling därefter gör det hela mycket mer angeläget och respektfullt.

Söndagsmorgon som vanligt. Numera redan 08.30 då Helena och Mari blåser igång. Eller mer rätt startar upp musiken och därmed så kommer rörelsen av sig själv. Annorlunda upplägg idag. Bra eller mindre bra? Blev ordentligt trött. Kortlekens färgsättning avgjorde vilken övning. Numreringen antal repetitioner. Timmen brukades till fullo.

Omöjligt passera förbi huset utan att som av en magnet dras dit. Och utomhus var både Ilse som Lou. Ett förmiddagsmöte det slog gnister om. Positiva gnister. Med varm och välbehövlig kram. Söndagens solsken kändes ännu varmare.

Assistens eller inte. Det var i varje fall inte mina insatser som fick saker och ting att släppa. Stopp i två handfat var ju inte speciellt roligt ha. Lite assisterade jag – möjligen. Får hädanefter flytta rakningsceremonierna till duschen. Lovat mig själv. Alldeles för nasigt att få det här till en repetition.

Sjön låg så blank och inbjudande. Borde är ett vanligt ord. Borde ha tagit tillfället i akt och bada. Men blev intet av detta. Himlen helt blå, fridfullt. Fåglarna firade med sin skönaste sång. Det enda nötandet var det evinnerliga ljudet av vattenskotrar. En rejäl olycka redan. Bävar för uppvisningen under sommarmånaderna tillsammans med badande. Men kan rimligtvis komma regleras i de lokala ordningsreglerna. Går ju alltid tillämpa sjölagen. Lokal tydlighet skulle göra det hela än mer uppenbart. Annat tydligt. Parkeringen helt fylld. Också ett kommunalt ansvar. Peka ut de kommunala badplatserna fordrar också tillgång till parkeringsutrymmen. Varm sommardag så är det kaos och även omöjligt för blåljuset komma fram. Gäller tänka till före, en god idé.

Eftermiddagen hemma hos Carl-Henrik/Elin gick i sommarens tecken. Brittas berättelse om närheten till mamma gjorde dagen än mer känslosam. 93 årig erfarenhet och fantastisk vighet. Liksom att alltid öppna sin famn till sina barnbarnsbarn. En fantastisk och underbar förmåga. Och tacksam. För livet, vara med och planera för framtiden.

Sommaren i city

 

En sådan där lördag – som klassas in i sommarens bästa och värmande omslutning. Dagen till ära så hade Helena flyttat fram träningen till 08.30. En halvtimme tidigare ställa upp på. Och för egen del, comeback. Missat minst fyra träningar på raken. Stelheten, otympligheten var påfallande. Eller om det blott handlar om åldern. I alla fall tillfredsställande vara på banan igen. Och håller allt ihop så finns det ju en söndag morgon också. .

Nära. Så svårt låta bli. De där extra stegen lite söderut efter gatan. Allt i förhoppning se om det finns en skymt av Ilse och Lou. Givetvis en enorm ynnest ha dem så här nära. Men förmiddagsintrycket blev det intet utav.

Speciella morgnar det här. Frukost, träning, och frukost – igen. Men en tradition att rekommendera. När den dessutom med välbehag kan inmundigas utomhus. Svårt hitta bättre tillfällen.

Också sommarerfarenhet. Utflykten till Sandviken – eller resan hemöver – tog verkligen tid som inte fanns inplanerad. Bron vid Bångs hissad – och det i nervöst lång väntandetid. Svårt backa loss och åka över Gästrike Hammarby. Blev läsa lite mail och tidningar på mobilen. Så föll den då på plats. Bron alltså.

Hjärtat på rätta stället. Inga-Britt i kontakt. Klart hon har rätt. Om ungdomar som varit i vårt land klarat sig ypperligt. Pluggat – med godkända betyg. Och sedan kastas ut ur landet. Skulle varit i ekonomiska sammanhang närmast förskingring av insatt kapital. Speciellt när demografin ser ut som den gör. Men när samhället matas på med inspel från brunskjortor så kan det självklara bli något helt annat.

Kort stopp i Gysinge. Ingen matmarknad öppen vid eftermiddagstid. Hela stora parkeringen fylld av husbilar. Uppenbart en njutning sitta ute och sola intill sin egen bil på stora asfaltytor. Har ju aldrig provat så där finns väl det magnifika som jag själv inte alls kan inse.  

Enormt jobb som Emil bidrar med nere hos Per-Ewert och Lina. Det kommer bli kanonbra. Ett som är säkert. Nu har de gjort det mesta av underjobbet. Södersidan skriker just nu efter matjord. Annars välkomnas en byggfirma till juni månad. Och då kan nästa del av skapelsen påbörjas. Med Jan-Åkes ritningskunskap i botten så blir allt perfekt.

Hann med kort möte med syskonen. Kort var ordet. För där hade det varit besök hela dagen igenom. Kanske också har något med läget att göra? I så fall borde det vara naturligt utflyktsmål för många. Minst sommaren igenom.

Champion League final. Inte några av mina favoritlag. Men tittade ändå. Stora lag, stora matcher. I år två brittiska. Blev en helt annan match än tidigare under dagen Sverige vs Finland.  

Teams day

 

Varje dag är en ynnest. Och denna dag. Återigen få tränga in i den speciella värld som ryms i räddningstjänsten. Den säkerhetslina som omger det trygga samhället. Och där det ständigt finns frågeställningar, nya frågor fördjupa sig i.

Relativt ny värld för mig själv. Men skulle gärna ställa upp och föreläsa – runt det jag vet, tagit in i hjärnan. Och frågor – många. Som ligger där på ett långt band för att bli besvarade, hanterade. Känns som jag hamnat helt rätt i det här. Meningsfullt är inte illa.

En förmiddag som förflöt så snabbt. Så mycket kvar tills nästa gång. Nyfikenhet är alltid något positivt leva tillsammans med. Men till slut blev det at bryta. Lunch på en halvtimme är minimum, även idag. Och bortskämd med ypperlig mat. Kocken på Strandbaden förnekar sig aldrig. Men idag äta och tacka, sedan halvspringa hemåt.

Annorlunda namn. 7 Klövern. Inte lika frekvent längre. Men minnen från förr förbleknar aldrig. Haft antal träffar som på många sätt varit meningsfulla. Vill ju visa det positiva i just den egna regionen för de andra sex som är inblandade. Vara en form av ambassadör för det egna. Att uppträda på det omvända sättet är mig själv fjärran. Kanske därför hakan ibland ramlar långt ned.

Så glad, så underbart. Närhet med såväl Ilse som Lou. Små månne. Men verkligen fylld av liv och upptäktsnyfikenhet. Ilse har ju varit den där som varit möjligt följa i dryga tre år. Och följer gärna. Men Lou – åtta månader och närmast redo att gå – redan. Vad månde bliva. Ställer sig obehindrat upp. Har säkert storasyster som förebild – och då är det följa som gäller, åldern till trots.

Firande. Eftermiddagen med höjdpunkt Så var budskapet när nu Tre Kronor lyckades vinna mot Storbritannien. Hockey VM är något helt annat än vad vi tidigare vant oss vid. Danmark, Belarus. Har aldrig förr varit våra boggey teams. Samtidigt. Storbritannien har ju varit världsmästare. En gång – året var 1936. Chansen till avancemang finns. Men så var det detta med att hitta en nål i en höstack. Betydligt enklare.  

Dag prova. Gräsklippning i Hyttmarken. Vått och långhårigt. Gick definitivt inte bra alls. Lite lyckades jag skala av. Bättre det än inget alls. Skulle ju velat fixa det hela. Men det var kämpigt. Och kanske, kanske är åkgräsklipparen redo för attack redan i morgon.

Vilken varm dag, vilken varm afton. Direkt in i sommaren. Fortsätter det så här måste det bli time för bad redan i morgon. Ingen utebastu till handa. Kanske det får räcka med källarvarian-ten. Så kvällsmiddagen utomhus. En start på vad som komma skall, i mängder framledes.

Fredag och ett – eller två – glas vin. Som en uppvärmning till lördagsmorgonen och väntande tabata träning. Den naturliga uppvärmningen.    

Tabellen ljuger inte

 

Alltid denna fråga. När är ett fiasko ett fiasko. På förlorarsidan brukar det oftast stavas otur, stolpe ut. Men i lagidrott finns där skillnad på starka och svaga. På de med förutsättningar mot de med betydligt sämre möjligheter. Så det var inte ikväll som det egentliga avrättningsslaget utdelades. För Tjeckien borde ha stora förutsättningar. Men torsk mot Danmark och Vitryssland. Dessutom i ishockey. Då är det usla betydligt uslare än just – uselt.

Spelarmaterial med höga förutsättningar. Men så ska det ju göras ett lag av individerna. Då utmanas ledarskapet. Förmåga få ihop det. Visat sig helt hopplöst – hitintills. Och nu gick säkert tåget för vidare spel i ett slutspel.

Fast bry sig. Inte så där speciellt. Det är Brynäs Ishockey som gäller. Då klappar hjärtat högt och ljudligt. Just nu runt rekrytering av tränare. Och kanske det är det stora behovet. Verkar ju fyllas på med mycken del finsk sisu. Och då borde det kunna bli åka utav. Men vissa spetskompetenser fordras säkert landas in på spelarsidan också. Bom Bom inblandad där också?

Damsidan. Inte illa. Spetsar till. Vilket är möjligt när ledarsidan är stabil och samkörd. Och hålla ihop allt. Grahm. Det som fordras för att göra alla bättre. Och kanske, förhoppningsvis, dra herrlaget mot en kommande framgångsrik säsong. Där borta – i september.

Samarbete på annat sätt. Som det också måste vara i politiken. Om saker och ting kan drivas på i en framgångsrik riktning. Inte illa mötas. Vara uppriktig och söka stegen framåt. Och naturligtvis fordras det spelregler. Skulle vara konstigt annars.

Tittar omkring. Positivt med att ha ett gäng runtom som stödjer men också vågar och kan ifrågasätta. Men alltid göra det på et ärligt sätt. Ta ansvar utan att vara sådana där läktarspelare.

Tacksam för regnet på ett enda sätt. Att tabata träningen var inställd! Annars hade jag missat den på fjärde raka tillfället. Jag som verkligen behöver träna, behöver röra på mig. Och så har så många tillfällen behövt inställas. Nu är i varje fal lördag morgon bokad. Och den tänker jag inte alls missa! Träna för livet kan vara en god slogan.

Avdelning tycka lika. Bara försöka förstå. Att när något går vissa emot så kommer enorma uttalanden, närmast hotbilder. Gårdagens timmar sitter fast. Närmast omöjligt förklara någon persons formidabla hat. Undrar något hur dylik person känner om livet – känner inom sig. Egoist och i sina ögon helt perfekt. Alltid villig förklara bort sina egna misstag på någon annan. Tydligen finns det sådana personligheter under naturens himmel.

Klubban i bordet. Hans kallar. Och så blir det här en lång kväll det också. Men imponerande förberett av några. Duo som växt ihop till det producerande paret. De har vuxit enormt och blivit en stark stomme i hela arbetet. Idag också kryddat av två revisorer som är besjälade att bidra.